Nörd på heltid, eller?

3.0

Justins perspektiv

"Fan Liam, hur ska jag göra? Jag är så körd." Suckar jag åt honom. Liam glider längre ner i skrivbordsstolen och drar upp mobilen.

"Jag vet inte Justin. Vad känner du själv?"

"Jag vet väl inte." Säger jag och drar själv upp min mobil. Han nickar kort med ett leende på läpparna. "Du har sett henne va?"

"Ja, det har jag Justin. Hon är verkligen...hur ska man förklara...har lixom hela paketet." Säger han till mig. "Ingen vet så mycket om henne egentligen men hon utstrålar lixom...lixom...jag vet inte, någonting." Jag nickar avlägset, vet att Liam har rätt. Jag öppnar instagram på mobilen, sedan facebook, twitter, ingenting. Jag hittar inte henne någonstans.

"Jag vet, hon har hela paketet. Du skulle se hennes kropp, ansiktet, ögo..." Jag slutar tvärt när jag inser att jag sagt allt högt. Vad är det som händer med mig?

"Du ska höra dig själv. Du börjar ju låta som en riktig mjukis." Säger han och flinar.

"Skit ner dig, gör jag inte alls." Jag muttrar och plockar upp mobilen från sängen igen.

"Du kan ju alltid prova att prata med Disa. Berätta för henne det du berätta för mig." Säger han som om det var den enklaste saken i världen.

Lexis perspektiv

Ytterligare en dag i skolan. Jag kan inte vänta tills jag har gått ut gymnasiet. Jag har håltimme och Disa har lektion. Jag sitter och läser vid min vanliga bänk. Det är många elever som går förbi för att komma till sina lektioner, alla sneglar diskret mot mig. Några blickar är fortfarande säger fortfarande du-är-konstig-och-ful-och-jag-bryr-mig-inte-om-dig blicken. De blickarna skiter jag i. Jag bryr mig fan inte om er heller. Men något som är helt annorlunda nu är att jag får blickar som säger OMG-du-är-kompis-med-syskonen-Barkley-och-du-är-typ-super-cool.

Jag ser i ögonvrån att någon slår sig ner bredvid mig och kollar intensivt på mig, gissa vem. Jag fortsätter obrytt läsa min bok, försöker undvika ögonkontakt.

"Tja." Säger han tillslut. Jag vänder upp huvudet och ser in i ett par perfekt ögon. Jag möter Justins blick men den är svår att tyda, vad vill han egentligen?

"Hej." Säger jag så neutralt som möjligt. Själv hör jag en liten skakning i rösten men inget som Justin verkar ha lagt märke till.

"Vad läser du?" Frågar han.

"Eh... en väldigt bra bok bara." Svarar jag. Vi sitter fortfarande och kollar på varandra med någon meters mellanrum. Ingen verkar heller vilja bryta blicken, men tillslut vänder jag tillbaka ansiktet i boken för jag hade inget mer att säga. Och det verkar inte han heller ha.

"Jag undrade en sak bara. Du har väl ganska bra betyg och jag har ingen lust att gå om ett år till. Så jag undrar om du kan hjälpa mig med pluggandet?" Han tittar på mig. Och igen kan jag inte riktigt först hans blick.

"Jag vet inte. Idag kan jag inte, jag hör av mig i så all." Säger jag och ler trevande, vet inte riktigt hur jag ska bete mig. Hans blick gör mig extremt obekväm.

~~~~~~~~

Jag sitter på NO lektionen och försöker koncentrera mig. Orden på tavlan går inte ihop med det jag läser i boken och vadfan är det där för konstiga frågor man ska svara på. Inget går ihop. Någon sätter sig ner bredvid mig igen.

"Kom igen Lexi, jag ska inte göra dig illa. Jag behöver bara hjälp med mina läxor." Säger Justin. Jag vänder upp blicken och ser Justin kolla på mig precis som förut.

"Varför ber du inte Disa om hjälp?" Frågar jag.

"Hon har försökt, det slutar bara alltid med att vi bråkar." Svarar han. Jag funderade på saken. Vad kan hända lixom?

"Okej, okej, fine. Jag hjälper dig med läxorna. På ett villkor." Han gav mig inget val. Jag kunde inte direkt säga nej. Jag är ingen elak människa.

"Vad som helst?" Säger han snabbt.

"Du börjar låta riktigt desperat." Säger jag och skrattar. Han tänker efter en stund innan han förstår vad jag menar och sätter sig rakt på stolen med blicken framåt.

"Vad menar du? Jag behöver bara hjälp med läxorna och du är smart. Du är Disas kompis så du känner nästan mig." Försöker han säga så neutralt som möjlig men jag ser att hans ben skakar nervöst under bordet.

"Villkoret är att vi pluggar i biblioteket och om det är stängt pluggar vi hemma hos dig." Säger jag tillslut. Han vänder på huvudet som om jag vore dum i huvudet.

"Inte riktigt vad jag hade förväntat mig men sure, det blir bra." Säger han och pustar ut. Varför gjorde han det?

"Shhh...tyst Lexi svara på frågorna. Och Justin, ut från mitt klassrum nu. Du går inte ens den här kursen." Säger läraren argt. Hela klassrummet vänder sig mot oss. Tjejerna kollar avundsjukt på mig och jag himlar med ögonen. Vad är det med dem? Justin nickar kort mot läraren reser sig sedan och går ut genom dörren.