O S C A R E N E S T A D
"Vet du vart han skulle kunna tagit Felix?" Frågar Susan efter att jag sagt vem kidnapparen är. "Jag är inte säker, men hans familjs hus är ett alternativ." Säger jag och ställer mig upp från den för mjuka kontorsstolen. Susan nickar och tar de få stegen över parkettgolvet för att ta sig till dörren. "Då åker vi dit."
Snabbt är jag vid hennes sida och tar ett fast men mjukt grepp runt hennes överarm och får henne att stanna.
"Nej, fru Susan, vi måste ha en plan! Tänk vad som kan hända. Jonathan hade en pistol, vem vet vad mer han kan ha! Vi kan inte bara ta oss dit och göra allt spontant, det är för riskabelt!"
Susan står med vidöppen mun så hennes -vad jag tror- löständer syns. Hon ser ut att fundera, och efter en stund finner hon återigen fokus i mina ögon. "Du har rätt, vi måste ha en strategi."•
Det är med ansträngda hjärnceller och trötta ögon som jag sitter vid familjen Sandmans matbord och försöker komma på en klok plan tillsammans med Susan. Hon tar en stor klunk av sitt hallon luktande te och skriver något i sitt stora anteckningsblock medan jag tar en klunk av mitt svarta kaffe.
Vi har tre kartor över deras byggnad. En som visar ovanvåningen, en med våningen under och en som visar källaren. Det vi har kommit fram till är att de måste förvara Felix i källaren, då jag sedan innan vet att det finns mest plats där. Vi har även uteslutit tvättstugan och förrådet, då de antagligen är fulla med saker. De ända rum som finns kvar är Eriks gamla rum, då han hade sitt sovrum där, och Hans kontor.
"Jag tror Felix är i Eriks rum, då Hans måste arbeta någonstans." Säger Susan och jag nickar instämmande. Visst måste det vara så.
"Men rummet har inga fönster, så den ända vägen är genom något annat rum i källaren eller huset." Säger jag tankspritt, synar kartan och försöker få något bättre minne av huset. "Det kommer vara svårt att nå honom, men vi måste göra det och rädda honom." Säger Susan upprört. Hon är väldigt rädd, då hon har jobbat hos Felix familj sedan Felix var liten och är väldigt tight med honom.Hjärnan är full av tankar, men inte av det det bör vara. Istället för att tänka ut en vettig plan tänker jag på min fina Felix, som jag inte kan tänka mig vad han går genom i just detta ögonblick.
••••
Ni måste nöja er med detta, sorry.Betygen är satta, Marcelo gav mig ett C i spanska, men röven ska han ta sig i ändå, och fan, Patrik sänkte mig från ett B+ till C i svenska. Nu är det bara att vänta tills på onsdag, då jag får slippa allt detta skitiga blöhö.
Har ni fått sommarlov än? Om inte, när får ni det? Skulle vara fint att få lite respons (:
YOU ARE READING
The Suicide Room • Foscar
FanfictionDetta är mitt rum, rum fullt av sorg och självskadebeteende. Detta är min plats, min plats jag kallar för "självmords rummet".