My badboy

Del. 51

Austins perspektiv

När vi kom fram så var Kaylie snabbt ute ur bilen och var påväg mot dörrarna. Hon gick in och jag följde efter. Hon pratade med en kvinna från receptionen om vem hon var och så.

När hon sa att hon hette Kaylie Garcia så pekade hon vart vi skulle gå och Kaylie var snabbt framme. Hon knackade på och Mary öppnade dörren.

Hon var först förvånad men sa sen "Oh, Kaylie" medlidandes och drog in henne i en kram. Hon drog ifrån. "Are you okay? We didn't think you were coming today" Sa hon och Kaylie ryckte på axlarna. "Is mom here" Mary log och nickade och vi fick gå in.

Sophie, Amanda och Oscar var fortfarande kvar här. Jag satte mig bredvid Kaylie och alla var väldigt förvånade. Thomas och Mary satte sig ner och alla tittade på Kaylie förutom Mary. Kaylie började prata. "Where is all the other dogs?" Sa hon och ingen sa något.

Tillslut svarade Mary "Uhmm why do you want to know that?" och Kaylie sjönk ner i stolen. Hon skrattade till lite nervöst men fick snabbt en ledsen blick. "Noo, no not already?" Sa hon och hon såg ut att må illa och hon hade en rynka mellan ögonbrynen.

Jag tog tag i hennes hand och då blundade hon och tog några djupa andetag. "What do you mean?" Sa Mary lugnt och Kaylie ställde sig upp. "Where is the dogs?" Sa Kaylie allvarligt och Mary, Thomas och Sophie växlade oroliga blickar. Jag tittade på Mary och skakade på huvudet lite diskret som att hon inte skulle säga det. Hon tittade på mig men sa sen

"Kaylie, they are okay now, they weren't feeling well" Jag tror att vi alla fattade vad hon menade med det, inklusive Kaylie. Hon kollade på mig och hennes blick fick mitt hjärta att gå sönder. Jag gick fram och drog in henne i en kram och hon kramade tillbaka. Jag kände hur hon grät och jag höll henne hårdare. När vi drog ifrån så sjönk hon direkt ner på golvet mot väggen och stirrade rakt fram med tårar i ögonen. "I can't do this" sa hon.

Alla tittade oroligt och medlidandes på henne och kollade sen på varandra. "We can get another dog" sa Sophie mjukt och Kaylie kollade upp. "Do you think this is about me getting a dog?" Sa hon och var nära på att börja gråta igen.

Jag gick fram och hukade mig framför henne. "Do you want to go?" Sa jag och hon nickade. "Uhm Amanda can you follow Kaylie to the car" sa jag då jag ville prata med de andra. Hon nickade och gick fram till Kaylie. När de gått ut vände jag mig argt mot dem. "Why did you tell her?" Sa jag och tittade på Mary.

"What was I suppose to say?" Sa hon och då sjönk jag ner på golvet mot väggen. Jag satte ansiktet i händerna och tittade utmattat upp på dem.

"I've known her for a year, and I've seen her cry once. Until today. I've never seen her cry as much as she has today, and it really breaks my heart. I know she hates crying in front of people and I hate seeing her crying. But now she is, and I don't know what to do"

Sophie kom fram och hukade sig framför mig och tog tag i min hand.

"I think I know what you should do. You've been here for Kaylie a long time and I can see how much she likes you, and the other way around. But you have to think of yourself too. No one would blame you if you take a little break from always being there for her, and think about yourself"

Hon fattade verkligen inte. "I love her" sa jag och hon nickade och log. Jag behövde inte säga mer, hon fattade. Det spelar ingen roll vad som händer, jag kommer alltid vara där för henne.

Jag ställde mig upp och tittade på Oscar. "Thank you" sa jag och han fattade precis och nickade och gav mig ett svagt leende. Jag gick ut och såg Kaylie och Amanda stå och prata utanför. Jag gick fram till dem och sen åkte vi hem.

........................................................................

Orkar inte kolla igenom igen så risk för stavfel och inte korrekt engelska hahah❤️