Kaylies perspektiv
Jag ville inte visa det men jag var faktiskt nervös. Det Lucas sa verkade som ett rikigt hot. Jag vände tillbaka fokusen till killarna och poliserna åkte iväg med Lucas. De andra poliserna höll fortfarande kvar killarna då de inte var så värst glada.
Jag tog ett djupt andetag och gick fram till dem. "Wasn't that a bummer" sa jag och slog ihop händerna. Alla kollade på mig förvirrat och oförstående. Jag förstår dem, men jag orkar inte mer med skit.
Några poliser kom emot mig. "I'm guessing you're Kaylie, we need to talk to you about Lucas, so you have to come with me" sa en man och jag log och skakade på huvudet. "No can do, Sorry but I have to go, my class has already started" sa jag och lämnade alla med förvånade miner.
Dock hann jag inte så långt innan någon sprang ikapp mig. "I'm sorry ma'am but you have to come with us, you're in potential danger" sa han och jag vände mig om men log fortfarande.
"You know, I don't think I am, if you look behind you, you'll see the reason why" sa jag och syftade på killarna. Han suckade. "I'm sorry but I can't let you go" sa han och då var det min tur att sucka. "Only if you give me a reason why?" Sa jag "Because you are in danger" sa han och jag rynkade ögonbrynen. "Why would I be in danger? Lucas is not here anymore, I'm staying in school, I'll come over the station after school" sa jag och vände mig om igen men blev återigen stoppad. "Ma'am you don't have a choice" nu blev jag lite irriterad.
"I want to talk to Mary" sa jag men han ignorerade det och skulle dra med mig. "Let go of me" sa jag men han släppte inte. Nu var killarna förvånade istället för arga och jag himlade med ögonen. "My moms name is Sophie Garcia" sa jag men han fortsatte gå. "I don't have time for this" sa han och jag suckade högt.
"Me either, my class started for nearly half an hour ago so please, let go of my arm" sa jag men han lyssnade fortfarande inte och då blev jag riktigt irriterad. Jag ryckte åt mig min arm. "I want to talk to Mary" sa jag och han såg inte så glad ut. "Who is Mary" sa han och jag flinade nöjt.
"She's a police, I don't know her lastname" sa jag och han tittade på sin policepartner och gick fram och pratade tyst med henne, de trodde inte att jag hörde. "We can't force her to come with us, I think she knows that" sa hon och han nickade. "I know, and her mom is Sophie Garcia? I don't think we have a choice, call Mary and get her here fast" hon nickade.
"But what should we do about the boys?" Sa hon och jag blev lite nervös. "Let them go" sa han och jag pustade lättat ut och kollade mot dem. Hon gick fram till poliserna och släppte dem och ringde sen, antagligen Mary.
De sprang direkt fram till mig och de kramade mig inte direkt som jag trodde. "What the fuck are you doing?!" Väste Eric och jag suckade. "First of all, he had a bad attitude" sa jag och de himlade med ögonen och suckade men jag ignorerade dem och fortsatte "and second, I want to have a normal day in school, this was suppose to be a good day and I'm not letting Lucas ruin it again" de tittade på varandra.
"Okay fine, but stop having an attitude he can arrest you" sa Noah allvarligt och jag flinade och tog oskyldigt upp armarna i luften och gick sen vidare till polisen. "Hey" sa jag och de gav mig en menande blick som att jag skulle sluta. Jag flinade och gick närmare. "Hey you, badattitudecop, where's Mary"
Simons perspektiv
Driver hon? Jag gick fram och gav polisen en ursäktande blick och drog bort henne en bit bort. Jag ställde henne framför mig och höjde ögonbrynen. "Really?" Sa jag och hon himlade med ögonen och flinade sen. "He started" jag spärrade upp ögonen som att hon var dum i huvudet.
"Kaylie stop, he can seriously arrest you" sa jag och då flinade hon igen. "You don't get it, he can't, first of all, my mom is the most powerful lawyer in the whole content, she can end his life in 2 seconds, and trust me, he's aware of that, and second of all, he can't arrest me? I'm a minor" sa hon och jag suckade.
"Yes but you are over the age of 15 honey, so he can arrest you just like they arrested Lucas" hon bet sig nu i läppen. "Oh" sa hon och jag flinade. "So please, be polite" sa jag och hon tänkte efter en stund och jag höjde ögonbrynen. "Okay, okay, I'll be "polite"" sa hon och jag flinade nöjt. Vi gick tillbaka och då kom en till polisbil och Mary kom ut.
Jag gick tillbaka till killarna. "Do you think he'll calm down?" Sa jag och syftade på Austin som hade gått en ganska lång bit bort och satt på en sten, han var skitarg. Inte för att jag inte var det men inte alls som honom. De ryckte på axlarna. "Lucas is not a problem anymore, he literally told everyone that he was going to rape Kaylie" sa Eric och vi nickade. "I still want to kill him though" sa Nathan och jag suckade. Det vill jag också. Bokstavligen.
YOU ARE READING
My badboy
Teen Fiction17-åriga Kaylie Garcia och hennes mamma har i hela deras liv bott i Sverige. Kaylies pappa är med i militären och hon har inte träffat honom på över 3 år. Kaylies mamma bestämde sig för att dom skulle flytta till Florida då hon fått ett mycket bättr...