My badboy

Del. 27

Jag ringde på och han öppnade. "You don't have to ring the doorbell" sa han och jag flinade.

"But now I'm hungry" sa jag och han nickade.
"I can go buy it, you can stay here" sa han och jag nickade, vem orkar ens gå dit, okej det skulle bara ta fem minuter men ändå. Jag sträckte fram min plånbok och han blängde på mig men eftersom han visste att jag inte skulle ge mig så tog han emot den. Jag log nöjt och sa vad jag skulle ha.

"You can do whatever you want, and if you want to take something to drink, you can feel like your home" sa han och jag log. Han log tillbaka och gick sen.

Jag bestämde mig för utforska deras stora hus. Det var modernt inrett och städat. Jag gick in i alla rum, förutom de med stängda dörrar, man vill ju inte tränga sig på. Jag gick heller inte ner i undervåningen (eller källaren eller vad man säger) för det var mörkt och såg lite läskigt ut.

När jag sen gick upp så gick jag förbi hans rum och då hoppade en katt fram. Den var grå med vita tassar och lite vitt på nosen. Jag skrek till och hoppade upp på soffan.

Jag var LIVrädd för katter. Alltså jag älskade djur och så men jag har alltid haft svårt för katter. Det var det värsta jag visste. Katten gick emot mig och jamade "Kom inte närmare" sa jag förskräckt. Den hoppade lätt upp på soffan och då sprang jag så fort jag kunde in i Austins rum och stängde dörren.

Då såg jag något jag inte ville se. EN TILL KATT. Och denhär var stor och svart. Jag fick panik och öppnade dörren och sprang ner så fort jag kunde. Jag sprang snabbt ut, man vet ju inte hur många katter de har.

Varför har han inte sagt det? Att han har husdjur? Jag suckade och satte mig på trappan utanför dörren. Jag satt där ett tag och bestämde mig sen för att gå ett varv runt deras ENORMA hus.

Jag började gå, det var väldigt fint, gräsmattan var perfekt klippt och det var jättemånga fina blommor. Alltså det här huset var mycket större än vårat. Jag fortsatte gå och kom till baksidan och sprack upp i ett leende.

Det fanns en stor pool. Jag fortsatte gå och såg något jag inte trodde jag skulle få se. En studsmatta? Varför hade Austin en studsmatta hahah? Om inte hans föräldrar använder den men det är väl ingen risk. Aja jag älskar ändå studsmattor.

Jag gick vidare och såg massor med fina träd, alltså det var värsta drömträdgården. När jag kommit tillbaka till framsidan så satte jag mig återigen på trappan och väntade på Austin.

Ett tag senare kom han gåendes med två pizzor. När han såg mig så tittade han lite oförstående på mig. "What are you doing out here?" frågade han och jag flinade lite åt hur töntig jag var egentligen. "I didn't know you had pets" sa jag och han såg ut att ge sig själv en mental facepalm.

"I'm so sorry I forgot to tell you, are you allergic?" Sa han och jag skakade på huvudet. "No, cats are just not my favourite animal" sa jag och flinade. "They can sleep outside" sa han och jag skakade på huvudet. "Ofcourse not, they are a part of your family, I can't ruin that, but I would like if they like weren't in your room?" Sa jag lite försiktigt och han flinade. "I'll fix that" sa han och vi gick in.

Jag måste erkänna att jag var väldigt rädd, jag gillade verkligen inte katter. "They are nice though, they never bite people" sa han och jag log ett fejkleende. Det hjälpte ju verkligen.

Jag tittade mig omkring efter katterna och sen gick jag in i köket efter Austin. Han la pizzorna på köksön och tog fram glas och dricka. Sen gick han in i vardagsrummet och ställde det på glasbordet och hämtade pizzorna och jag följde med honom in i vardagsrummet "I just need to pee" sa jag och sprang upp.

När jag var klar så gick jag ner igen. Eftersom det fortfarande var ljust ute så hade han dragit mer rullgardinerna men det var fortfarande ljust. "I thought we could watch a movie, but I don't know about you but I hate watching movies when it's light" "me too" sa jag och han tänkte en stund.

Sen tog han pizzorna och gick mot trappen till källaren. Jag tog drickan och glaserna och följde efter. "It's really creepy down here" sa jag då jag faktiskt var rädd, töntigt jagvet men ändå.

Han skrattade till och tände lampan. Vi gick igenom en liten korridor och han öppnade en stor dörr. "Oh my god" var det enda jag fick ur mig. Jag var i ett biorum?!! Och det var det coolaste jag sett herregud (den på bilden) . Hur hade de råd med det här?!!!! Han flinade och satte sig ner i soffan.

Jag satte mig bredvid honom och satte ner drickorna på bordet. "So what movie do you want to see?" Sa han och jag tänkte ett tag "I don't know" sa jag och då flinade han.

"I want to see a scarymovie" sa han och jag började protestera direkt. "No way" sa jag bestämt och han skrattade. "Come ooon it's just a movie" sa han och jag suckade. "Yes a scary movie" "Pleeeease" sa han och putade med underläppen. Jag suckade igen "Only if it's not that scary" sa jag och han flinade nöjt. Han satte på någon skräckfilm och vi började äta våra pizzor.

När vi ätit klart så lutade jag mig mot hans bröst med en filt omkring mig och han hade armen om mig. Som med alla skräckfilmer var det inte läskigt i början så jag låg bara och tittade spänt på att något skulle hända.

-

När filmen var slut så var jag jätterädd, som vanligt när jag tittat på skräckfilm. Austin ställde sig upp "Turn on the lights" sa jag snabbt och han gick och tände. "See that wasn't so scary" sa han. Skojar han eller? Jag kommer dö. Jag ställde mig snabbt upp och gick fram till honom. Jag tog tag i hans hand och han log "You're so cute" sa han men jag tyckte inte alls det. Jag var rädd, inte söt.

Jag släppte inte taget om hans hand tills vi hade kommit upp. Det var fortfarande mitt på dagen så det var jätteljust ute. Jag var inte lika rädd nu men jag vet att jag kommer vara asrädd ikväll. Jag suckade, jag borde inte kolla på skräckfilm.