My badboy

Del. 65

Poliser och ambulanser kom och ambulansen åkte lika snabbt igen. Jag satt kvar och visste inte vad jag skulle göra. Hon kan inte vara död?

Jag kände efter ett tag hur någon la en hand på min axel och hukade sig ner bredvid mig. "Austin" det var en tjejröst. Jag tittade sakta dit och såg en polis. Utan att svara stirrade jag bara på henne. Jag såg hur hennes läppar rörde sig men jag hörde inget. Hon reste sig upp men jag höll kvar blicken.

Noahs perspektiv

Jag och Oscar satt och spelade fifa när min mobil ringde. Jag kollade snabbt dit och såg att det var ett nummer jag inte hade på min kontaktlista, så jag lät det ringa bara och fokuserade på matchen. Mobilen blev tyst men bara några sekunder ringde den igen.

Jag fortsatte fokusera på matchen men tredje gången den ringde suckade jag frustrerat och tog upp den. "What?" Sa jag surt. "Is this Noah Collen?" "Yes" sa jag fortfarande surt. "Do you know Austin Smith and Kaylie Garcia?" Jag satte mig upp ordentligt. "Uhm yeah" sa jag och det blev tyst ett tag.

"Kaylie has been in an accident and Austin won't move or talk, could you come to Austins house and try to talk with him?" Jag stelnade till. Vadå olycka? "Ofcourse be right there" sa jag och reste mig upp. Jag sprang ut från huset direkt och hörde Oscar bakom mig. "WHAT ARE YOU DOING?"

"Get in the car" sa jag och han satte sig snabbt och jag körde iväg.

"Kaylie has been in an accident and Austin won't talk" Oscar stelnade till. "What?..."
"She's okay right" sa han och jag ryckte sakta på axlarna och sa tyst. "I don't know...."

När vi kom fram sprang vi snabbt ut och möttes av poliser. "I'm Noah, where's Austin? Is Kaylie okay? Where is she?"

"Kaylie is in the hospital, Austin is there" sa han och pekade mot Kaylies hus. Vi sprang snabbt dit och såg Austin sitta med på marken. Han såg helt förstord ut, jag har aldrig sett honom såhär. Vi sprang fram. "Hey, Austin" sa jag och börja skaka honom.

Ingen reaktion. "Austin please, Kaylie needs you" sa Oscar. Hans blick var fortfarande fäst rakt ut i luften. "It's my fault" sa han, men jag blev inte orolig alls, han skulle aldrig skada henne. "Ask them if she's okay and call the others" sa jag lite tyst till Oscar och han nickade och sprang tillbaka till poliserna.

"It's not your fault" sa jag och några tårar rann nerför hans ansikte. "I'm supposed to protect her from him, but I failed...... I failed her" sa han och jag var tvungen att sätta mig ner. Lucas. Skulle Lucas gå så här långt?

"She's dead" sa han och jag skakade på huvudet och svalde hårt för att inte gråta. "No, she's not" sa jag även om jag inte hade en aning om det var sant eller inte. "She's not, which means you can still help her, you need to tell the cops what happened" sa jag och han tittade nu upp på mig. "I wasn't there, and that's the problem, I wasn't there to help her, all I got is a note"

Sa han och jag nickade sakta. "Okay where's the note" sa jag och han räckte sakta fram den. Jag veckla ut den och jag kände hur ilskan steg. "That fucking idiot" sa jag för mig själv. Jag ställde mig upp. "THAT FUCKING IDIOT" skrek jag nu argt och var tvungen att sätta mig på huk igen för att lugna ner mig.

Oscar kom fram igen och plockade upp lappen och läste. "The fuck?" Mumlade han och vände sig om mot poliserna. "YOU DIDN'T FUCKING PUT HIM IN JALE? HE TRIED TO FUCKING RAPE HER, AND I SWEAR IF SHE'S DEAD NOW I'M GOING TO KILL YOU" skrek han och gick mot poliserna. Jag sprang ikapp honom och han hade ögonbrynen rynkade och han försökte att inte gråta, och han var asarg.

"Calm down" sa jag men han fortsatte gå emot poliserna. "Oscar seriously you can't threaten the police" sa jag och han tittade på argt på mig och nu rann en tår ner för hans kind och han stannade. "You don't care? You seriously don't care? KAYLIE CAN BE DEAD BECAUSE OF THESE IDIOTS" sa han och var nu återigen påväg mot poliserna som kollade på.

En kvinna kom emot oss. "Sir I need you to calm down, we understand that you're worried but this doesn't help" sa hon lugnt och Oscar tittade äcklat på henne. "Just so you know, if she's dead, it's your fault, remember that, you killed a 17 year old" sa han och med det sagt lämnade han platsen, han skulle antagligen till sjukhuset.

Jag stod kvar och kollade tomt ner i marken. Kvinnan tittade osäkert på mig som att hon undrade om jag också skyllde på polisen. "Fuck this shit" muttrade jag och gick tillbaka till Austin. Hur ledsen och arg jag än är måste jag hålla mig samman, Austin har det 1000 gånger värre.

Jag ställde mig framför honom och sträckte fram handen. "Let's go to the hospital" sa jag men han satt bara och kollade rakt fram som förut. Då satte jag mig ner bredvid honom.

"I know this sucks, bu.." Han avbröt mig och kollade argt upp på mig med tårar i ögonen. "Sucks? She's all I've got, she and my family. She means everything to me, she's not just some highschool girlfriend, I love her just as much as I love my mom and dad. She's my life..." Sa han och jag tittade upp i himlen och tog djupa andetag men kunde ändå inte hålla mig från att gråta.

"I know" sa jag och tog mig samman och ställde mig upp. "So let's go tell her that" sa jag och sträckte återigen fram handen. Den här gången tog han tag i den och jag drog upp honom. Han tittade på mig och jag kunde se hur förstörd han var.

Då gjorde jag något jag aldrig gjort förut, vilket egentligen bara var töntigt att vi tycker det är töntigt. Jag kramade honom. Och han började gråta ännu mer.

När vi drog ifrån torkade han tårarna. "I can't lose her"