Den där sommaren ~ Marcus&Martinus

1. Dom där populära..

(Läs beskrivningen!)

Klockan va fem minuter i åtta. Jag kollade mig i spegeln igen. Jag hade på mig ett par svarta byxor med ett marinblå t-shirt. Över det hade jag en bomberjacka. Jag tog på mig mina slitna Converse och sprang ut ur trapphuset. Jag såg bussen stå vid busshållsplatsen. Jag sprang mitt liv för att inte missa det, och jag hann! Yes!

Jag, Rebecka, Johanna och Sofia stod vi våra skåp och kollade mot dem populära killarna som stod några meter ifrån. Marcus och Martinus stod där. Alla gillade dom, förutom jag. Jag tycker mer dom är patetiska men snygga är dom, men deras personlighet klarar jag inte av. Typ som om att dom tror att dom är bäst och är någonting bara för att dom är Marcus & Martinus. Jag förstod inte hur alla kunde gilla dom??

Klockan blev 12.45 och det var dax för sista lektionen. Engelska. Det var ett utav mitt favorit ämne. När jag kom in i klassrummet satt nästan alla där så det fanns bara en plats kvar. Bredvid Martinus.. Vi gick i samma klass, Marcus gick i B och vi i C. Jag satte mig tyst. Ingen sa något, vi bara satt tysta och lyssnade.
"Hej" sa han plötsligt "Har du en penna?"
"Hej, ja men ska vi skriva??" Svarade jag kaxigt. Han va på väg att säga något men jag avbröt:
"Nej, tänkte väl det".

Vi hade slutat och jag, Rebecka, Johanna och Sofia skulle till stan. Vi satt på Starbucks när det kom ett hav med tjejer. Såklart var Marcus och Martinus först.
"Asså jag fattar inte hur alla kan gilla dem??" Sa jag " Dom är snygga, ja men deras personlighet klarar jag inte av"
Johanna, Sofia och Rebecka bara satt och kollade på mig med blicken är-du-dum-i-huvudet-eller??
"Ursäkta, Elina, hur kan du?? Dom är jätte snygga och kända" svarade Sofia " Tänk att få va du att va i samma klass som Martinus. Eller att ha en bror som är med i samma gäng som dom"
"Jag fick sitta bredvid han idag" svarade jag kort.
"Va?" Sa alla tre i kör. Vadå? Va var det med det?
"Hanna, Becka, Sofia. Jag hade inget val okej?"
Dom kollade bara konstigt på mig.

Jag var hemma själv när jag kom hem, trodde jag. Jag satte på högsta volym med musik i en högtalare. Sprang till mitt rum och bytte om. Jag tog på mig ett par gråa mjukisbyxor och ett svart linne. Jag började dansa och ful sjunga, högt också. Utan att jag tänkte på det så dansade jag till Marcus och Martinus låt "Hey You". Jag stod mitt på golvet när jag hör två röster skratta. Jag tänkte att det va Becka, Hanna eller Sofia. Men jag hade ganska fel..
Jag kollade mot dörröppningen och där stod Marcus och Martinus. Fan.
"Så du gillar våra låtar?" Sa Marcus.
"Nej, visste inte ens att det var eran låt" ljög jag. Dom där killarna var ju överallt.
"Haha, okej men vi menade inte att skämma dig om vi gjorde det?"
"Nej, det är lungt men jag trodde jag va själv" svarade jag. Dom killarna var ju för fan överallt tänkte jag när dom gick mot min brors rum. Men för en gång skull va dom inte så kaxiga..

Alarmet skrek i mina öron. Redan då märkte jag att denna dagen inte skulle bli bra. Mina vänner skulle säkert undra varför jag hade kaxat mot Martinus sådär, det har dom säkert fått reda på. Dom frågade ingenting igår?

Jag gick ut i köket där min äckligt störiga bror satt och åt. Jag plockade fram frukost. Tog fram müslin och började hälla i min yoghurt. Men konstigt nog kom det ingenting. Vafan!!
"Elias!!!" Skrek jag mot Elias "varför har du tagit all müsli??". Han kollade bara på mig som ett frågetecken. Han var så jävla störd.
"Mat är till för att äta, chilla" svarade han.
Jag blev ännu mer arg och hällde ut yoghurten och bredde en macka istället.

Vi satt runt ett bord Becka, Hanna, Sofia och jag. (Vi kallar varandra det, smeknamn).
"Just det" sa Sofia plötsligt " Hörde att du pratade med Martinus igår, Elina"
"Va?? Nej det var inget" sa jag.
"Vänta va??" Sa Hanna " har jag missat något??"
"Ja, Elina ägde ut Martinus igår och var det inte så att dom var hemma hos dig också??"
"Snälla, tjejer chilla jag ska förklara" sa jag och förklarade allt.
"Hur kunde du kaxa så mot honom? Han är faktiskt jätte snäll" försvarade Becka.
"Det verkar va bara jag som ser hur kaxiga och patetiska dom är!" Sa jag. Dom satt bara tysta.

När jag kom hem hade jag fått en notis från Snapchat " @'tinusgunnarsen har lag till dig som vän". Vänta va?? Vi hade pratat en gång, en fucking gång. Eller kanske två men i alla fall. Vi gick i samma klass, inget mer. Herregud dom där killarna..

WOHOO! Vad tycker ni? Dom killarna är ju bara för mycket..