- Tidigare -
Vi hade pratat en gång, en fucking gång. Eller kanske två men i alla fall. Vi gick i samma klass, inget mer. Herregud dom där killarna..
_____________________Äntligen fredag, vilket betydde två lektioner och heltimme! Även att det var fredag så ekade alarmet i mitt huvud som vanligt. Klockan var 07.16 vilket betydde att jag hade två timmar på mig innan bussen kommer. Jag tände mobilskärmen och mina ögon dödades. Fan va ljust det ska va. När mina ögon vant sig så jag att jag hade fått en snap från.. Martinus..
Det var en svart bild där det stod:
'Fest i helgen, kommer du??'
Ursäkta mig men NEJ!! Hur tänker han. Slår vad om att han har skickat den till alla (speciellt tjejer) på hans snap. Skulle inte bli förvånad.
Snapchat konversation;
Jag:
'Nej'
Martinus:
'Varför?? Har du något emot oss?'
Jag:
'Nej, fast gillar inte er attityd'
Martinus:
'Men snälla, du har inte ens gett oss en chans? En kan vi väl få?'
Jag:
'Helt ärligt bryr jag mig inte vad ni tycker om ni bara kan låta mig va ifred?'
Martinus:
'Jaja, Chilla tjejen'Snapchat konversation över!
Han va lite jobbig, jag menar han har inte gjort så mycket mot mig men alltså man addar inte någon bara sådär. Eller kanske någon man gillar. Vänta? Gillar han mig? Eugh nej fy!
Skolan gick bra och nu var det lunch. Det var någon äcklig soppa, som typ ingen gillade. Det var samma ljud i matsalen som alltid. Jag, Becka, Hanna och Sofia satt vid ett bord.
"Har du pratat mer med Martinus, Elina?" Sa Hanna plötsligt och kort.
"Ehm..nej? Vadå skulle jag det?" Frågade jag henne.
"Nej, eller det tror jag inte" fick jag tillbaka, lika kort. I vanliga fall brukar vi sitta och skoja med varandra men idag var det annorlunda. Det var tyst och alla åt soppan som alla tyckte var äcklig. Efter ett tag kunde jag inte hålla mig.
"Vad har hänt? Har alla pms eller?"
" Vad har hänt? Ja du" svarade Hanna "Du håller på kaxa med Martinus. Vilket betyder att vi kommer få mindre chans att kunna bli tillsammans med dom. Eller i alla fall bli vän med dom".
"Ursäkta?" Jag ställde mig upp men avbröts över att jag hörde en massor av röster i bakgrunden. Två killar hade ställt sig på borden och börjat sjunga..ja, ni förstår nog vilka. Jag började nästan skämmas. Vafan höll dom på med? Jag gick snabbt ut från matsalen och sedan hem. Orkade inte med att alla skulle vara sura för att jag kaxade med en utav skolans snyggaste kille. När jag kom hem var Elias hemma. Jag blev förvånad över att han var hemma. Elias var ett år äldre än mig. Dem populära killarnas gäng var det några från 8:an och några från 9:an."Hallå??" Skrek jag.
"Hej" fick jag tillbaka av en tjejröst. Jag gick sakta in i vardagsrummet där Elias satt med en tjej. Vem var det??
"Elias? Kan vi prata?" Frågade jag Elias
"Om vad? Men visst"
Vi gick in i köket och stängde dörren.
"Vem fan är det?" Frågade jag.
"Min tjej"
"Vänta? Va har du en tjej??"
"Ja, men snälla säg inte till mamma eller pappa" sa han.
"Okej" svarade jag.
"Förresten hörde att du hade pratat med Martinus för någon dag sedan!" Sa han retligt.
"Käften" fräste jag. Han flinade och gick in till sin "tjej".Resten av kvällen satt jag inne på mitt rum och kollade på serier. Sedan fick jag nog. Klockan var 21.34 och jag var så rastlös. Min dörr åkte upp fort och sedan sa jag till mamma och pappa att jag skulle ut. Dom sa inget vilket jag tolkade som ett 'okej'. Innan jag gick tog jag på mig ett par jeans och en t-Shirt och min bomberjacka. Jag sprang ut ur trapphusen och öppnade den kalla tunga dörren. Jag kände kalla vindpustar i mitt ansikte. Det var april men ändå såhär kallt. Typiskt Sverige. Några kvarter bort hördes musik. Jag antog att festen var där. Dum som jag är gick jag mot kvarteren. Det var massor av fina vita eller gråa hus. Det var ett vitt stort hus som musiken kom ifrån. Jag kollade in genom fönstret och såg Becka, Hanna och Sofia där inne. Vafan?
Kort kapitel vet men men..
JE LEEST
Den där sommaren ~ Marcus&Martinus
FanfictieDem där populära killarna i skolan. Alla gillade dom, förutom jag. Jag tycker mer dom är patetiska men snygga är dom, men deras personlighet klarar jag inte av. Typ som om att dom tror att dom är bäst och är någonting bara för att dom är Marcus & Ma...