Den där sommaren ~ Marcus&Martinus

15. Player till helt vanlig kille

- Tidigare -
Jag klarade inte av att vara kvar där inne. Jag sprang ut och fortsatte springa mot hotellet. Ringde mamma och sa att hon skulle boka första, bästa flyg hem. Hem till Sverige.
_______________
- Elinas perspektiv -

Innan jag åkt hade jag plockat iordning allt i rummet och bäddat sängen. Sen hade jag skrivit en lapp och lagt på den bäddade sängen.

Jag fattar inte hur jag kunde tro att han hade förändrats. Man förändras inte bara sådär. Det gör man inte. I alla fall inte från att vara en player till en helt vanlig kille, nej.

Martinus gillade henne mer än mig. Hon var ju perfekt. Lång, smal, stora bröst, stor rumpa, passade i allt, brunett. Hon var helt perfekt. Jag som var blondin, kort, smal men ändå inte så super smal, ingen stor rumpa, halvstora bröst. Jag var inte så perfekt som hon. Det störde mig så mycket.

00.12
Flygplatsen var tom. Endast några få personer var där. Jag var trött och satt och grät. Jag grät för att jag hade förlorat honom. Jag blev bara tröttare och tröttare. Kände hur mina ögonlock blev tyngre och tyngre.

- Beckas perspektiv -
Jag hade stått på dansgolvet och dansat. Jag var rätt full. Martinus stod och dansade med Izabella. Usch, jag gillade inte henne. Just när jag tänkte det så såg jag det. Dom stod där och kysste varandra. Martinus drog inte ifrån. Han var den där playern i alla fall. Hur kunde han göra så mot Elina. Vem vet, han kanske har gjort det tidigare? Samtidigt som jag skulle gå fram till dom så kollade jag var Elina var. Hon halvsprang i sina höga klackar ut från festen. Fan, hon hade sett.

"Vad fan håller ni på med?" Sluddrade jag fram när jag stod framför Martinus och Izabella.

"Va?" Svarade Martinus och kollade på mig. "Du står och kysser en bitch framför din flickvän!" Skrek jag till honom. Hans kinder blossade upp, han skämdes. "Hur kan du göra så? Du vet att hon såg det va?" Fortsatte jag skrika åt honom. Han svarade inte utan gick därifrån. Inte ut, utan in på en toalett.

- Martinus perspektiv -
Jag hade gjort det igen. Fast nu mitt framför henne. Fan, fan, fan! Jag var full och arg. Utan att jag hann hindra mig själv slog jag knytnäven i handfatet.

"Satan!!" Skrek jag för smärtan. Men vad hade jag trott? Att det skulle vara skönt? Jag hade skuldkänslor för det jag hade gjort. Gjort mot min prinsessa, min Elina.

Klockan var runt 00 när jag gick hem till hotellet. Jag tänkte prata med Elina. Om vad jag hade gjort. Hon skulle hata mig men hon måste veta sanningen. Fast det visste hon ju redan.

Jag öppnade hotellrums dörren. Just ikväll, ikväll var den stor och tung. Rummet var städat och sängen bäddad. På sängen låg en ihopvikt lapp.

'Hej Martinus!
Du har sårat mig och jag vet inte hur jag ska kunna klara mig utan din nu. Eftersom det är du jag älskar mest av allt. Men du svek mig, du sårade mig. Du var otrogen, du var otrogen med den personen jag hatar mest i hela världen. Izabella. Men hon är perfekt, lång, smal. Ja du vet. Jag är inte som hon. Jag förstår om du gillar henne mer men jag kan ändå inte sluts älskar dig, även fast du sårade mig. Jag trodde du hade förändrats. Från att vara en player till hen vanlig kille. Men jag hade fel, så fel. Hejdå Martinus // Elina'

Tårarna trängde sig fram mellan ögonen. Hon hade dragit. Vad skulle jag göra? Vad skulle jag göra utan henne?

Jag gick ut från mitt rum och knackade på hos Marcus. Han öppnade och kollade på mig, skakade på huvudet och frågade:
"Hur fan kunde du?" Han visste också "Du älskade henne, men ändå sårar du henne från djupet. Förstår du själv vad du har gjort?" Fortsatte han.

Jag blundade och backade därifrån. Jag skulle någonstans. Men jag visste inte vart.

- Elinas perspektiv -
Jag vaknade till av att min mobil surrade. Jag fiskade upp den ur min ficka. Knappade in koden och kom direkt in på Snapchat eftersom det var där jag hade varit inne senast. Jag såg mig själv i kameran. Mina ögon var söndergråtna och jag hade massor av sträck i mitt ansikte för att sminket hade åkt bort där tårarna runnit.

Jag gick sedan in på meddelande för att se vem som ville mig något.

Martinus💍💕
Nu, 00.54

Snälla Elina? Snälla. Förlåt mig. Vart är du? Jag behöver dig.

Elina? Du är den jag älskar, och jag vet inte varför jag gjorde det. Men snälls förlåt mig.

Jag insåg sedan att han hade ringt 19 gånger. Jag sket i honom och gick mot flyget.

Sorry för skit dåligt kapitel men men. Gillar ni boken?  Asså tkr ni den är bra? Let me know <3 (kan inte engelska men tror det är så haha)