Den där sommaren ~ Marcus&Martinus

16. Tre plåster på underarmen

- Tidigare -
Jag insåg sedan att han hade ringt 19 gånger. Jag sket i honom och gick mot flyget.
_______________
- Elinas perspektiv -
Mamma stod och väntade hemma i Sverige vid flygplatsen. Jag hade saknat henne. Jag kastade mig i hennes famn och hon kramade om mig.

"Gumman, hej" sa hon efter den långa kranen. Hon log och var glad. Jag trängde fram ett leende även fast jag var ledsen och arg. Men jag tänkte att det är inte hon jag är arg på. Mamma har inte gjort något.

Vi gick till bilen som stod parkerad utanför. Det var en svart BMW. Mamma låste upp och vi hoppade in. Det var då mamma började fråga vad som hade hänt. Jag berättade allt om Izabella och hur dom hade kyssts på festen.

"Jag som trodde han va en bra kille" sa mamma när jag berättat klart. Jag hade inte berättat om att han hade varit, eller är, en player.

"Han är med i Elias gäng, du vet?" Berättade jag för mamma. Mamma kollade på mig och nickade.

"Hur är hans bror då? Är han likadan?" Frågade mamma efter att jag berättat det. "Nej, eller han var men inte nu".

Klockan närmade sig halv tolv på dagen och jag hade precis kommit hem. Mitt rum var lika stökigt som när jag lämnade det. Men jag orkade inte bry mig. Rullgardinerna åkte ner och jag la mig i sängen för att försöka sova. Då jag hörde knackningar på min dörr. Eftersom att pappa inte är hemma så borde det vara Elias. Eller mamma men det tror jag inte.

"Hej" sa Elias försiktigt. Jag kollade på honom och gav han ett snett leende. "Varför ska allt hända nu? Elias? Kan du berätta det för mig?" Jag släppte en tår när jag sa det. Han kollade bara på mig och sa "jag vet inte". Sedan gick han ut och stängde dörren försiktigt.

Jag och Martinus hade bråkat om vad vi tyckte om Izabella. Izabella hade fått oss att börja gräla. Izabella hade planerat allt. Att Izabella skulle få Martinus, ta honom från mig. Därför bjöd Izabella med oss till festen. Izabella hade planerat allt. Men Martinus kunde ändå ha gjort något.

1,5 vecka senare
Jag låg fortfarande i min säng och hade hjort det i flera dygn. Martinus hade ringt och sms:at. Men jag klickade honom, det var bara Becka jag svarade. Jag mådde inte bra. Jag hatade mig själv. Jag hade slutat äta på grund av att hon var mycket smalare, jag ville också vara perfekt.

Jag gick upp för att gå på toaletten. Det var rummet bredvid ungefär. Det luktade fräscht och det var rent. Jag ställde mig framför spegeln och kollade på mig själv. Jag hade blivit så smal men jag började ändå inte äta. Jag var så ful. Jag öppnade det långa skåpet som stod bredvid handfatet. På mittenhyllan låg det rakhyvlar. Jag tog tag i en. Ställde mig återigen framför spegeln och höll armen över handfatet.

Snabbt men ändå sakta drog jag rakbladet hårt mot min handled. Det sved och gjorde ont. Det droppade blod över handfatet.

För att jag är ful.

Jag drog den återigen likadant och känslorna var likadan.

För att jag inte är som Izabella.

Jag drog den en sista gång. Känslorna var likadan.

För att Martinus tycker att jag inte är perfekt.

Det sved på mina handleder. Jag torkade bort blodet som låg i handfatet. Sprayade parfym så att blod lukten försvann. Sedan satte jag på tre plåster på under armen. Där jag hade skärt mig.

Martinus mår säkert bra. Han har det säkert jätte bra med Izabella. Dom är säkert kvar i London. Har det bra. Men det har inte jag. Jag har det skit.

Har kört lite maraton nu och det kommer mer så ni vet hihi ;)