Dangerous Love (svenska)

kapitel 8

Kapitel 8

Jag ser mig själv i spegeln. 

Jag ska göra det här. Jag ska verkligen göra det här. Jag tar ett djupt andetag och vänder mig om. Jag öppnar min garderob och försöker att hitta de snyggaste kläderna som jag har. De som skulle locka en kille till mig bäst.

Jag måste leta en stund innan jag hittar något och med det konstaterar jag också att jag måste ta och shoppa efter skolan...

Jag hittar en långärmad svart tröja med en djup urringning och ett par korta vita shorts. Sedan tar jag fram min plattång och börjar med håret. När det är klart lägger jag ett lager maskara på mina ögonfransar och en linje med eyeliner så att mina ögon syns tydligare.

Jag ser nöjt på mig själv i spegeln när jag lägger ett tunt lager med läppglans för att göra det klart och när jag ser mig själv i spegeln igen är jag nöjd.

Jag ser ut som en annan person men samtidigt som mig själv. Det känns konstigt. 

Jag går ner till nedervåningen och börjar rota bland alla skor. Jag hittar ett par svarta klackar och ler, perfekt.

Mer tjejig har jag aldrig varit.

Jag ger mig själv en sista blick i spegeln innan jag går ut från huset med en förvånad blick från min pappa. Jag förstår honom. Hans dotter som aldrig klädde upp sig, inte ens för skolavslutningar var nu tjejigare än någonsin. 

***

När jag går in genom skolans ingång vänder folk sin blick mot mig när de hör klackarna mot golvet och jag svär att några faktiskt gapar. Jag kan höra busvisslingar fån några av killarna och jag ler självbelåtet. Jag vet att jag ser bra ut i det här. I mina höga klackar får jag smala men vältränade ben och den djupa urringningen är nog inget killarna skulle klaga på.

Mitt platta hår studsar på axlarna och jag går fram till mitt skåp för att ta ut böckerna.

Mitt hjärta bankar hårt i bröstet. Jag hoppas verkligen att det här funkar. De andra killarna klagade inte men det kan bero på att jag alltid varit tjejen som muckar gräl och undviker att sticka ut. Just nu känner jag mig bara naken.

Jag öppnar mitt skåp för att ta ut mina böcker när jag känner två stora och starka händer gripa tag om min midja.

Jag stelnar till en aning och jag kan känna en var andedräkt träffa min öra.

''Jag vet inte vem du är men du ser fantastisk ut''

Den där rösten. Den glömmer man inte. Speciellt inte jag.

Jag låser skåpet och vänder mig långsamt om för att möta Ethans förvånade blick. Han spärrar upp ögonen i förvåning när han ser mig. Ett tag ser han bara mig i ögonen men låter sedan blicken vandra längst min kropp.

Han får ett leende på läpparna och när han möter min blick igen flinar han.

''Wow'' säger han bara.

Än har han inte släppt min midja och jag låter honom motvilligt hålla kvar.

Jag ler mot honom.

''Vad menar du?'' säger jag oskyldigt och låssas de oförstående på honom.

Han höjer ett ögonbryn men svarar inte.

Jag flyttar mig från honom och känner genast hur kallt det blir där hans varma händer innan varit. 

Jag känner mig en aning nervös men jag vet att jag inte får visa det utan att jag måste ta mig samman. 

Jag måste komma ihåg min plan.

''Ledsen men jag måste gå'' säger jag och ler lite retligt innan jag vänder mig om och på vägen till klassrummet ser jag till att vicka på höfterna lite mer än vanligt.

***

''Herregud! Du ser fantastisk ut!'' 

Det är det första Tiffany säger till mig när hon ser mig komma in genom dörren till klassrummet och jag kan inte annat än att skratta. Det är så typiskt Tiffany.

Hon är inte den typen som frågar om varför. Hon undrar inte varför jag helt plötsligt började bry mig om mitt utseende. Hon bara accepterar det. Det är en av dem sakerna som jag älskar med henne. Det blir så mycket lättare.

***

På lunchen sätter sig Ethan med oss. Och med oss menar jag mig, Tiffany, Alice, Christine, Lucas, Eric och Johanna.

Jag vet att han ser på mig hela tiden och jag gör det bästa av situationen. Jag gör allt för att få honom att se på mig mer. Jag slickar långsamt på skeden och sedan på mina fingrar och läppar. Du vet? På ett sådant sexigt sätt... 

Jag är osäker på om jag lyckats få fram någon sorts reaktion från Ethan men när jag ser Ethans blick vet jag att jag gjort  exakt det. Hans ögon är fulla av lust och han ser nästan hungrigt på mig.

Av någon anledning får hans blick min mage att dra ihop sig en aning och jag är nära på att rodna. Antagligen känner jag mig smickrad att jag lyckats få fram en sådan intensiv blick från honom.

Jag lägger snabbt dessa tankar ifrån mig och under resten av lunchen tar han inte blicken från mig.

Men snart kommer den svåra biten.

Att vara sexig kan jag klara av, men det gör honom bara attraherad av mig. Jag måste få honom att bli kär. Jag måste få honom att bli upp över öronen förälskad i mig.