Sagt och gjort, klockan 23 den kvällen stod jag utanför Ica och väntade på William. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte var rädd, för det var jag. Jag var totalt livrädd, han skulle ju lika gärna kunna kidnappa mig och låsa in mig igen. När jag hade stått i tio minuter med de tankarna i mitt huvud var jag nästan påväg att vända om och gå hem igen, men precis då såg jag en kille med luva komma gåendes och konstaterade att det måste vara William. En rädsla kom farandes men jag gjorde allt för att det inte skulle synas.
När han var framme vid mig höjde han huvudet och jag mötte dom så välkända ögonen och det välkända flinet.
"Tjena Babygirl", sa han och jag orkade inte svara så jag nickade svagt.
"Min bil står runt kvarteret, kom", sa han och började gå dit utan att vänta på mig. Jag stod kvar någon sekund innan jag följde efter. Det här var det alla mammor varnat om, man skulle aldrig hoppa in i en främlings bil. Men ändå så gjorde jag tvärtom, fast i och för sig var det lite min grej, att göra tvärtom det alla sa åt mig att göra.
Han hoppade in i förarsätet till en svart Audi och jag hoppade in bredvid. Han tog av sig luvan och jag granskade honom, han hade ett antal nya sår i ansiktet men jag brydde mig inte om att fråga varför.
"Okej så det är några ärenden, jag smsar dig när det är dags och vad du ska göra då. Men det handlar bland annat om att fixa om lite i ett datasystem och sånt", sa han och jag skakade på huvudet.
"Jag kan ingenting om sånt", sa jag.
"Det är lugnt, du ska bara bryta dig in i en byggnad och trycka på några knappar så sköter vi resten", sa han och jag visste att det var en väldigt dum idé.
"Okej", sa jag tveksamt.
"Och resten?", frågade jag.
"Liknande uppdrag, hör av mig", sa han och jag nickade.
"Och som utlovad så hjälper vi dig med din pappa", sa han och räckte ut handen.
"Deal?", frågade han. Jag kollade på hans hand ett tag innan jag tog ett djupt andetag och tog hans hand.
"Deal", sa jag och han flinade nöjt. Jag himlade med ögonen och hoppade ur bilen. Han körde iväg och jag tog upp mobilen. Klockan var 23:23 och jag hade ingen som helst lust att gå tillbaka till huset så jag skrev ett sms till Ogge.
Jag
Händer?Ogge
Påväg till en fest, vill du komma?Jag kollade vad jag hade på mig, ett par svarta jeans och en hoodie. Inte direkt festkläder. Men mindes jag inte fel så hade jag någon klänning som låg hemma hos Ogge.
Jag
Absolut, har jag kläder hos dig?Ogge
YesboxJag
Kommer om tioOch med de skickat så styrde jag mina steg mot Ogge. Han bodde ca 10 minuter gångväg bort.
När jag var framme hördes röster inifrån och jag suckade svagt, helst hade jag velat att endast Ogge var hemma. Jag öppnade dörren och klev in. Skorna sparkade jag av mig och gick in i vardagsrummet där Ogge och två andra killar samt två tjejer satt. Ogge lös upp när han såg mig och kom fram och gav mig en lång kram. Ena tjejen kollade konstigt på mig och jag gav henne en dryg blick då jag inte hade lust att vara trevlig om inte hon tänkte vara det.
När vi lossat på kramen vände jag mig om mot dom andra och log.
"Det här är babygirl", sa Ogge och höll en arm runt mina axlar. Sedan presenterade han dom andra och jag låtsades lyssna innan jag smet iväg in till Ogges rum för att byta om. Jag öppnade lådan där mina kläder alltid låg och rotade runt lite. Jag hittade en av mina klänningar som var helsvart med många armar och djup rygg, den fick duga. Medan jag bytte om fick jag syn på en bh som inte tillhörde mig. Ett flin tog plats på mina läppar. Jag skulle fråga vem det var senare, men just nu var mitt mål för kvällen att bli full.
När jag bytt om och borstat igenom håret så gick jag ut till vardagsrummet igen. Direkt vändes alla blickar mot mig och en av killarna stirrade lite extra. Hade det varit en månad sedan så hade jag genast gett honom ett litet leende och gått fram. Men helt ärligt så fann jag honom inte attraktiv, ärligt så fann jag ingen i rummet attraktiv. Så jag slog mig ner bredvid Ogge som kollade lite förvånat mot mig men räckte över en öl. Jag förstod inte varför alla hatade öl så mycket, enligt mig var det riktigt gott.
YOU ARE READING
Babygirl
Teen Fiction"Babygirl, du är en ängel med trasiga vingar", sa han och strök bort tårarna som rann ner längst mina kinder. "Du förstår inte, jag har ingenting kvar. Inget", grät jag och han nickade. "Jag vet"