Babygirl

Sjuttiosju

Min mobil ringde och utan att kolla vem det var svarade jag.
"Hallå?"
"Hej"
"Ogge?", jag log.
"Hur är det?", frågade han och jag blev tyst. Vad skulle jag svara på det?
"Hallå?", jag insåg att jag hade varit tyst aningens för länge.
"Det är..", jag letade efter det rätta ordet. "Mycket", sa jag tillslut. "Väldigt mycket"
"Åh", hörde jag honom säga och jag fick dåligt samvete över att han skulle oroa sig över mig.
"Du vet vart jag finns ifall du behöver mig iallafall", sa han och jag nickade trots att jag visste att han inte kunde se mig.
"Tack", sa jag och det var tyst ett tag.
"Hur är det med dig?", frågade jag sedan och la mig på rygg i sängen.
"Det är bara bra, livet flyter på", sa han. "Fast jag saknar dig såklart", tillade han.
"Jag saknar dig också", log jag.
"Juste, jag har träffat någon", sa han plötsligt och jag satte mig genast upp i sängen.
"Du skämtar?! Vem är hon?", frågade jag och kom på mig själv med att nästan skrika.
"Han", påpekade han med en utandning. Jag tystnade och öppnade chockat munnen.
"Det är en han", han lät nervös.
"Va? Ogge jag visste int-", började jag men han avbröt mig med ett skratt.
"Nej inte jag heller, förens jag träffade honom", det hördes att han log och jag blev alldeles varm i hjärtat.
"Men ååh, berätta mer! Hur är han? Hur ser han ut? Vad heter han? Har något hänt mellan er?", frågorna strömmade ur mig och Ogge skrattade.
"Lugn, han är underbar. Otroligt smart, söt, hemlighetsfull och sjukt trevlig", han undvek alltför många av mina frågor men jag antog att han skulle berätta tillslut. Annars tänkte jag dra ur honom det.
"Jag ska faktiskt träffa honom idag", sa han glatt.
"Åå, lycka till", sa jag och han tackade mig innan vi la på.
Allt hans kärleksprat fick mig att längta efter
Oscar, trots att jag träffat honom senast den här morgonen, så jag gick upp till hans rum för att träffa honom. Jag skulle precis knacka på när han öppnade dörren och kollade chockat på mig.
"Nikita, vad gör du här?", frågade han och jag ryckte på axlarna. Vad skulle jag säga? Att jag hade saknat honom trots att vi hade setts för en timme sedan?
"Kom in", han flyttade sig så jag kunde komma in i hans rum och jag gick in. Han stängde dörren och vände sig mot mig.
"Jag skulle p-", jag avbröt honom genom att ta tag i hans tröja och dra honom mot mig. Jag pressade mina läppar mot hans och kände hur mina läppar brann av hans beröring. Han snubblade till men återfann snabbt balansen och kupade händerna runt mitt ansikte.
"Hej på dig också", sa han och lutade pannan mot min. Hans blåa ögon var fästa vid mina och det kändes som om jag drunknade i hans ögon.
"Kan vi inte hitta på något?", det kom som en viskning och hans ögon glödde till.
"Ja abs-", började han men jag puttade till honom.
"Jag menade inte sex", sa jag och han gjorde en besviken grimas. "Menade mer något, kul. Inte här", sa jag och syftade på utanför det här huset.
"Vi har några saker att göra idag och jag är deras ledare jag har inte tid att-", han avbröt sig själv när han såg min besvikelse.
"Men självklart kan vi hitta på något, jag ska säga till Omar", sa han och jag lös upp. Han log mot mig innan han försvann ut ur rummet. Jag blev varm inombords när jag tänkte på att han gjorde det här för min skull och en, lycklig?, suck lämnade mina läppar. Jag hajade till, han gjorde mig lycklig. Lycklig hade jag aldrig kallat mig själv och skulle inte göra det nu heller. Men när jag var med honom kände jag mig lycklig, det var som om allt annat var bortblåst och det enda som fanns var han, och ja han gjorde mig lycklig.

"Är du redo?", Oscars röst fick mig hoppa till av förvåning och jag hade varit så insjunken i mina egna tankar att jag inte märkt att han kommit tillbaka.
"Yes sir", sa jag och skrattade smått åt mig själv. Han skakade på huvudet med ett leende. Sedan följde jag efter honom ut och vi gick ner till garaget. Vi hoppade in i en svart Lamborghini och körde ut. Utanför gick Felix med välfixat hår, en vit shorta som han vikt upp i ärmarna och ett par svarta jeans till. Jag höjde på ögonbrynet.
"Jävlar vad han var finklädd", sa jag och Oscar följde min blick.
"Ja han snackade om att han skulle göra något, vad var det nu igen? Picknick eller något", sa han och vinkade lätt åt Felix när vi åkte förbi.
"Aha", sa jag och bytte radiokanal. Var det något jag hatade så var det radioprat, musik var det enda jag lyssnade på och jag lyssnade hellre på reklam än någon på P3.
"Vad ska vi göra?", frågade jag och kollade på honom.
"Jag är inte berömd för att fixa dejter, men jag tänkte att vi kan börja med och käka lunch?", sa han och mitt hjärta hoppade över ett slag när han kallade det här en dejt. Det kanske inte var så förvånande egentligen med tanke på hur vi höll på, men jag blev ändå glad att det jag kände, vad det än var, verkade vara besvarat på något vis.
"En dejt alltså?", sa jag med ett leende och han slängde en blick mot mig.
"Ja", sa han som om det vore en självklarhet och mitt leende blev ännu bredare.
"Lunch blir toppen", svarade jag och skruvade upp volymen när en bra låt började spelas. Jag började sjunga med och Oscar kollade roat på mig.

Han parkerade utanför en resturang med uteservering och vi hoppade ut.
"De har det mesta här enligt Omar", sa han och jag förstod att Omar måste ha hjälpt Oscar med vart vi skulle äta.
"Det blir jätte bra", sa jag och vi gick in till restaurangen. Allas blickar vändes mot oss, vilket egentligen inte alls var konstigt. Oscar var full med tatueringar, piercingar och hade på sig håliga jeans och en vit skjorta. Han hade en tendens att se rätt så farlig ut och jag fnissade till när en kvinna viskade något till sin man med blicken fäst på oss. Jag förstod att folk pratade, men jag brydde mig inte. Varför skulle jag bry mig om andras åsikter?
"Vi vill ha bord för två", sa Oscar till en hovmästare och hovmästaren log och förde oss till ett bord. Det var en gullig resturang med rött tema och svag musik spelades i bakgrunden.
"Jag ska bara på toa", informerade Oscar och försvann iväg. Jag slog mig ner och fortsatte kolla runt. På varje bord stod rosor och-
"Hej", en mansröst upptog mitt fokus och jag fastnade på en kille som stod framför mig. Han hade svart hår och gröna ögon. Han log charmigt och jag höjde på ögonbrynet, vad ville han?
"Hej?", sa jag frågandes.
"Vad gör en sådan snygg och vacker tjej hä-", han blev avbruten av Oscar som kom tillbaka efter hans lilla toalett besök.
"Och vad fan håller du på med?", frågade han och killen framför mig kollade på Oscar med en dryg blick. Jag orkade inte lägga mig i så jag hällde upp ett glas vatten och tog några klunkar.
"Jag pratad med en snygg-", Oscar avbröt honom ännu en gång.
"Låt min flickvän vara", morrade han och jag blev så chockad av att han kallade mig sin flickvän att jag sprutade ut vattnet jag hade i munnen. Både Oscar och den andra killen vände sig mot mig där jag sprutat vatten över hela bordet.
Jag log oskyldigt och killen som pratat med mig tidigare vände sig om utan ett ord och gick.
"Flickvän?", frågade jag med ett flin och Oscars kinder blev röda. Han blev generad och jag kunde inte låta bli att tycka att han var väldigt söt.
"Ja, eller alltså.. J-jag menade, ehm", stammade han och att se Oscar såhär osäker var inget jag gjorde varje dag. Jag log och la min hand över hans.
"Du får gärna kalla mig din flickvän", försäkrade jag honom och han såg lättad ut.
"Säkert?", frågade han.
"Helt säkert"