Nothing's Like Before ~ The Fooo Conspiracy

Kap.19: Seriously Guys

T I D I G A R E

Jag har ignorerat dem sedan Omar försvann, egentligen har jag typ ignorerat alla sedan han försvann så jag är inte säker på att dem vill umgås med mig längre.
Men jaja, de tar vi imorgon, säger jag till mig själv innan jag sätter mig i soffan och slår på tv:n.
~
~~~Felix~~~
Jag vaknar av att det bankar hårt på dörren. Jag flyger upp från soffan och ut i hallen.
"Hej" säger jag och gäspar stort. Oscar och Ogge ler mot mig och går in.
"Tja" svarar dem i mun på varandra.
"Vad gör ni här?" Frågar jag kollar undrande på dem. Dem kollar snabbt på varandra.
"Vi... Vi " säger Oscar tveksamt.
"Skulle bara kolla hur de är med dig" fortsätter Ogge nån sekund senare. Jag ger dem en misstänksam blick men går sedan tillbaka till tv rummet. Jag ser i ögonvrån att dem ger varandra en nervös blick men följer sedan efter mig in i tv rummet.
Jag sätter mig på samma plats i soffan som innan dem kom och stänger av tv. Dem sätter sig i den andra soffan och det blir helt tyst i rummet. Vad gör dem här egentligen?
"Har här varit någon?" Frågar Oscar. Jag ser att Ogge armbågar honom i magen och han kvider till.
"Nej?" Säger jag frågande. "Hurså?"
"Nej bara undrade" svarar Oscar.
"Seriöst killar, vad gör ni här?" Frågar jag.
"Inget, är det konstigt att man vill hänga med sin bästa vän?" Frågar Oscar.
"Nej men ni brukar alltid fråga innan ni kommer. Ni har aldrig bara kommit och knackat på" säger jag.
"Men någon gång måste väl bli den första?" Säger Oscar oskyldigt.
"Men är det inget ni vill så tror jag ni borde gå. Jag vill bara sova" säger jag.
Oscar kollar på Ogge som nickar. Dem reser sig upp och kollar på mig.
"Vi hörs" säger Ogge innan dem lämnar rummet och ett par minuter senare hör jag dörren slå igen. Jag skakar bara på huvudet innan jag kollar på klockan. 17:37.
Jag borde fixa något att äta. Eftersom jag är hemma själv så måste jag fixa mat själv. Frågan är bara vad. Jag går ut i köket och kollar i frysen och nöjer mig när jag hittar en färdig matlåda med kyckling som mamma gjort för någon dag sedan. Jag stoppar in den i mikron innan jag tar fram talrik och bestick. Precis när jag är påväg tillbaka till mikron för att kolla maten så ringer min mobil. Jag styr mina steg mot tv rummet och går fram till bordet som min mobil ligger på. Jag tar upp mobilen och kollar skärmen. Okänt. Jag drar fingret över skärmen och lägger mobilen mot örat.
"Felix Sandman"

~~~Omar~~~
"Vi landar snart" säger Johanna och ler mot mig. Jag nickar men behåller blicken ut på den fina naturen. Allting är väldigt vackert här uppe ifrån. Dock ser allting också väldigt litet ut.
Jag kollar på klockan som börjar närma sig sex. Jag borde egentligen ringa mamma, så att hon inte blir orolig.
Jag tar upp mobilen och trycker in mammas nummer innan jag placerar mobilen vid örat.
"Hej Omar" säger mamma.
"Hej mamma" svarar jag. "Vi är påväg till Felix i en helikopter nu så jag kommer inte hem förrän ganska sent"
"Okej men försök vara hemma innan åtta. Du behöver mycket sömn inatt för att orka med skolan imorgon" säger hon.
"Jag lovar" säger jag.
"Jag älskar dig Omar" säger mamma.
"Jag älskar dig också mamma. Vi ses ikväll. Puss" säger jag
"Ja de gör vi. Puss älskling" säger mamma innan jag trycker av samtalet och tittar på Benjamin som styr helikoptern.
"Nu landar vi" säger han och jag känner att vi kommer närmare och närmare marken.
_______________
Tjeeeena folket!
Nu är de äntligen lov, kommer dock inte på vad det heter just nu, haha. Men är lite irriterad för att jag är magsjuk och har spytt en del gånger dem senaste två dagarna. Men förhoppningsvis så blir jag frisk snart👌
Är typ aldrig sjuk så borde väl inte klaga på att vara de typ en gång om året. Är knappt ens de.
Men jaja. Hoppas i alla fall att ni gillade kapitalet och att ni kommer att få ett bra sport lov. Så heter det! Haha.
💎STAY STRONG💎