Nothing's Like Before ~ The Fooo Conspiracy

Kap.4: Big Open Wounds

T I D I G A R E

Jag tar upp mobilen och ringer Felix, han var närmst Fanny av killarna och här säkert snackat med henne mest.

"Felix" säger en sprucken röst.

"De är Omar" svarar jag och det blir helt tyst i luren.

~

~~~Felix~~~

Jag kan knappt fatta att det är sant. Innan jag svarar får jag nypa mig i armen för att verkligen vara säker på att det inte är en dröm. Men jag vaknar inte, jag nyper mig säkert 3 gånger till innan jag kan dra slutsatsen att det inte är en dröm. Detta händer på riktigt. Jag sitter just nu och pratar med min bästa kompis som varit borta i flera månader. Tyvärr har jag mest dåliga nyheter att berätta.

"Hej Omar" säger jag med skakig röst.

"Jag vet vad som hänt Fanny. Har du tid o snacka? Jag vet att du säkert vill veta var jag har varit och vad som hänt men det kan jag berätta när jag kommer" säger Omar.

"O-o-kej" svarar jag.

"Jag tror att jag vet var jag är. Är jag där jag tror så är jag hos mig om 10" säger han innan han lägger på. Det första jag gör efter att vi lagt på är att ringa Oscar. Ska Omar berätta så måste han i alla fall också vara med.

"Aa, de är Oscar" säger han frånvarande.

"Du Omar ringde precis. Kom till mig så fort du kan" säger jag.

"Skämtar du med mig" nu låter han mer levande och glad.

"Såklart, nej såklart inte. Skynda dig. Han kommer snart. Han ska berätta" säger jag.

"Jag kommer" säger han innan han lägger på. Jag tittar på mobilen i min hand med ett stort och brett leende på mina läppar. Men trots lyckan av att Omar är tillbaka så finns sorgen efter Fanny fortfarande kvar. Ett stort öppet sår som kanske inte kommer att läka på flera år.

~~~Omar~~~

Jag joggar mot Felix hus. Nervositeten stiger eftersom jag inte riktigt vet vad jag ska säga till honom. Hur jag ska förklara allt och säga det på ett bra sätt. Hur jag ska få ur mig allt och hur jag ska säga det. Det som har hänt är minst sagt sjukt och ingen som upplevt det kan nog förställa sig det. När jag ser Felix hus så använder jag mina sista krafter fram till huset. Min kondition och blivit väldigt försämrad då jag varit inlåst ett bra tag. Så att springa bara denna lilla biten, har tagit bra på krafterna. Jag knackar ganska lätt på dörren och sekunderna senare så slängs dörren upp och jag slängs in i en famn, Felix famn. När vi släpper varandra så ser jag några få tårar lämna Felix ansikte.

"Förlåt" mumlar han och tittar ner på sina bara fötter.

"Varför ber du om ursäkt?" Frågar jag och tar ett steg in i huset.

"Jag gjorde verkligen allt Omar men hon orkade inte längre" säger han tyst, ungefär som en viskning.

"Felix det är okej. Jag vet" säger jag lika tyst och tårar börjar även lämna mina ögon. Att prata om Fanny känns jobbigt, riktigt jobbigt. Att hon mådde så dåligt och få höra hur mycket hon verkligen behövt mig då jag inte varit här känns minst sagt hemskt. Jag känner mig som en riktigt dålig pojkvän.

Han klappar mig på axeln och går sedan in i huset.

~~~Ogge~~~

Jag sätter mig ner på hotellsängarna med en suck. Även fast klockan bara är lite över 6 på kvällen så känner jag mig helt färdig. Jag gäspar stort och lägger mig ovan på täcket med huvudet på kudden. Helt plötsligt så vibrerar min telefon. 'Elvira' står det på skärmen. Jag svarar och lägger mobilen vid örat. Jag hör ett högt skrik, som jag snabbt kan avgöra inte är Elviras.

"Ogge du måste komma, någon är i huset" säger hon skräckslaget innan jag hör en duns och ett nytt skrik, som nu är Elviras.

"Ogge" skriker hon och sekunderna senare så piper det i telefonen. Någon avslutade samtalet.

~~~Omar~~~

Helt plötsligt så ringer dörrklockan och Felix är snabbt uppe på benen. Jag sitter kvar i soffan och fortsätter fundera på hur jag ska berätta allt för dem. Jag och Felix har under tystnad suttit och väntat på Oscar som Felix sa också skulle komma. Helst av allt hade jag bara berättat för Felix först men Oscar är ju också min bästa vän så jag antar att det kommer gå bra. Om Fanny kan jag prata med Felix en annan dag. Han vill nog ändå inte prata om det just nu.

"Tjenare Omar" säger Oscar glatt och väcker mig ur mina tankar. Jag tittar upp på Oscar som har ett stort leende på läpparna. Jag reser mig upp ur soffan och ger honom en bro hug innan jag sätter mig igen med honom bredvid mig. Felix sätter sig på andra sidan och båda vänder sina blickar mot mig.

Jag ger dem båda en ganska snabbt blick innan jag börjar berätta från början om natten då allting började.

___________________________

Hej!

Idag har vi haft politik debatt och röstning. Jag kommer inte säga vem jag röstade på för då kommer det bara bli bråk eftersom alla har olika åsikter. Men jag kan säga att Sverigedemokraterna (SD) vann.

Föresten vad tyckte ni om kapitlet?

Ha de gött !✋

//Wilma💋