Nothing's Like Before ~ The Fooo Conspiracy

Kap.10: Just A Start

T I D I G A R E

"Har de hänt något?" Frågar han och tittar ner på mig.
De är inte förens nu jag märker hur smutsiga mina kläder är och hur fult både mitt smink och mitt hår är.
"Inget" mumlar jag.
"Jag märker på dig att de är nått. Men vill du inte berätta så måste du såklart inte" säger han försiktigt och tittar medlidande på mig.
"Jag har blivit våldtagen" mumlar jag.
~
~~~Ogge~~~
Jag öppnar sakta ögonen och känner direkt smaken av blod. Jag känner up huvudet och hela min hand blir full av blod. Jag sätter mig sakta upp, för att kunna se vad det är som hänt. Då ser jag att jag ramlar och slot huvudet i en stubbe som gjort att jag fått en liten spricka i huvudet. Hel stubben framför mig är blodig och jag känner att mitt huvud också är det. Eftersom jag förlorat en hel del blod så känner jag hur de blir suddigt framför mig. Skogen svajar fram och tillbaka men jag försöker fokusera blicken, hålla mig vaken. Men efter en stund så känner jag ändå att smärtan tar över och allting blir svart igen.

~~~Felix~~~
Väl inne på sjukhuset så tar dem snabbt in honom i ett rum där massa människor i vita kläder också går in. En av dem ber mig och Omar att sätta oss och vänta tills dem vet hur allt ligger till.
"Ska någon av oss ringa Ogge?" Frågar jag Omar och sätter mig ner på en av bänkarna. Omar sätter sig ner på stolen bredvid mig och ser fundersam ut.
"Var är han? Vi har ju liksom inte träffats. Han vet väl inte ens om att jag är tillbaka?" Frågar han.
"Han är i Helsingborg, hos Elvira" svarar jag. "Du både kanske åka hem till din mamma" säger jag och tittar ut genom fönstret. Klockan är lite efter 4 på kvällen och de börjar redan bli lite mörkt.
"Jag är inte säker på att jag orkar" säger han.
"Om du vill kan jag följa med men jag tror att det bättre om du åker hem själv" svarar jag. Han nickar.
"Ja, jag antar det" svarar han.
"Hur ska du komma hem?" Frågar jag mest för att säga något då han inte värken rör sig eller säger något.
"Jag ringer nog en taxi. De går fortast då" svarar han och tar upp sin telefon som har legat i hans ficka. Medan han ringer så tar jag upp min och kollar igenom instagram och Twitter. Jag sitter och bara läser alla fina kommentarer och glömmer bort verkligheten, glömmer bort allt som hänt med Oscar. Men det är inte många minuter jag får bara borta, strax därefter börjar Omar typ rista mig.
"Hallo Felix?" säger han ännu högre och skakar mig ännu mer.
"Vad fan är det?" Frågar jag irriterat och ger honom en irriterad blick.
"Woho, chilla Felix" säger han och håller upp händerna framför sig.
"Förlåt, jag bara.." Säger Jag men kommer inte riktigt på vad jag ska göra.
"Jag åker du i alla fall" säger han då jag inte fortsätter. Jag nickar.
"Lycka till bror" säger jag och reser mig upp och ger honom en bro hug.
"Håll mig uppdaterad" säger han innan han lämnar mig ensam kvar i väntrummet. Jag sätter mig ner med en suck och lutar huvudet bak. De är inte förrän nu som jag känner hur trött jag egentligen är.

~~~Elvira~~~
De blir helt tyst efter att jag berättat för honom. Jag både inte ha berättat, jag visste att jag inte både berättat. Fan Elvira.
"Förlåt jag både inte berättat" mumlar jag och jag känner tårarna i ögonen som hotar med att rinna över. Jag biter mig försiktigt i läppen för att försöka undvika att gråta. Jag vill inte framstå som en lipsill.
"Nej nej, jag är glad att du berättade. Jag vet bara inte riktigt vad jag ska säga" svarar han.
"Du behöver inte säga något" svarar jag och håller tummarna för att han inte hör min spruckna röst. Han stannar i väg kanten och vänder sig mot mig. Jag tittar förvånat på honom men han låtsas inte om de, de ända jag ser i hans ögon är medlidande.
Han sträcker fram sina händer och kramar om mig. Förvånat lägger jag mina armar om honom och blundar, njuter av närheten, njuter av lugnet.
"Jag finns om du vill prata" säger han och släpper försiktigt mig. Jag nickar och ler mot honom, han ler tillbaka.
"Vill du åka hem till mig, så kan vi sätta oss i lugn och ro och prata, om du vill alltså" säger han osäkert.
"Jag vill gärna hem och duscha och byta om men du kan komma in till mig om du vill" svarar jag.
Han nickar.
Jag ler.
Han ler.
Just nu är allt helt perfekt.
__________________
Yes, har skrivit lite varje dag dem senaste dagarna och här är resultatet! Haha, vet inte vad jag ska skriva så ni får väl ha de bra!
💎STAY STRONG💎