Nothing's Like Before ~ The Fooo Conspiracy

Kap.11: Found In The Woods

T I D I G A R E

"Vill du åka hem till mig, så kan vi sätta oss i lugn och ro och prata, om du vill alltså" säger han osäkert.
"Jag vill gärna hem och duscha och byta om men du kan komma in till mig om du vill" svarar jag.
Han nickar.
Jag ler.
Han ler.
Just nu är allt helt perfekt.
~
~~~Omar~~~
När jag kommer ut från sjukhuset så står det en taxi där som jag direkt hoppar in i. Jag säger att jag ska till tågstationen innan jag lutar mig tillbaka och tittar ur genom fönstret. Samtidigt som jag saknar mamma väldigt mycket så är jag också väldigt orolig för att komma hem och träffa henne. Alla frågor som jag inte har svar på. Det har hänt så mycket så jag vet inte ens vart jag ska börja. Jag minns knappt något av den kvällen jag blev kidnappad. Den kvällen som skulle bli den bästa kvällen i mitt liv slutade som en mardröm som äntligen börjar leda mot sitt slut, efter flera månader. Det känns också så konstigt att vara tillbaka och inte träffat Fanny. Jag funderade lite på att gå till hennes rum nu när jag var på sjukhuset men konstaterade att jag inte orkade det just nu.
Helt plötsligt är vi framme så jag betalar snabbt taxichauffören innan jag hoppar ur och springer in för att kolla när ett tåg går. Jag ser att det går ett om 10 minuter så jag fixar snabbt en biljett innan jag går ner på perongen och ställer mig och väntar. Det är inte många minuter jag behöver vänta innan det tåget jag ska åka med rullar in och jag stiger på. Jag sätter mig i ett hörn och sätter på musik i mina hörlurar jag pluggat in i öronen för att kunna koppla av. Helt plötsligt så börjat jag tänka på Daniella och skuldkänslorna kommer tillbaka som en våg av känslor. Att jag bara lämnade henne där och inte skaffat hjälp än. Att jag bara lämnade en vän och min bästa väns kärlek.

~~~Ogge~~~
"Ogge" säger en ljus röst och skakar mig försiktigt. "Ogge" hon låter otålig.
"Hallo" säger hon. Jag öppnar sakta mina ögon. Först ser jag bara ett vitt ljus men sedan börjar jag se mer och mer. Och tillslut kan jag se en brunett tjej med en otrolig minn över mig.
"Hur mår du?" Frågar hon och stryker sin hand över min panna och ner på min kind.
Det är inte förrän nu jag känner den blöta hårda marken under mig och minns var jag är.
"Vem är du?" Frågar jag. "Hur hittade du mig?" Jag har tusentals frågor men känner att jag måste begränsa mig. Bara ställa dem viktigaste frågorna.
"Jag efter Emelie" säger hon och ler vänligt mot mig. "Jag var ute och gick när jag såg dig liggandes här" fortsätter hon.
"Hur vet du vem jag är?" Frågar jag och blundar eftersom mina ögonlock inte orkar vara öppna.
"Jag är en Foooer" svarar hon. "Jag har ringt en ambulans. Den både komma snart" lägger hon till då jag inte säger något. Jag nickar och fortsätter blunda.

~~~Elvira~~~
Jag går av bilen och går sedan mot mitt hus med Kasper precis bakom mig.
"Hur mår du?" Frågar han och ansluter upp bredvid mig.
Jag rycker bara på axlarna i brist på ord för jag vet inte hur jag mår. Jag både väl må dåligt som fan men det gör jag ändå inte. Kanske tack vare honom, antagligen så är det så.
Jag letar upp nyckeln och låser sedan upp dörren. Min mamma är iväg på en affärsresa och min pappa bor inte här längre. Han flyttade när jag var 3 och jag har inte träffat honom sedan dess.
"Ingen hemma?" Frågar Kasper och går in. Jag går efter honom och låser när vi båda är inne.
"Nej, mamma kommer hem om 3 dagar" svarar jag.
"På Fredag?" Frågar han och jag nickar.
"Jag kan sova i soffan om du inte vill vara ensam" säger han. Jag nickar och ler.
"Och din pappa?" Frågar han försiktigt.
"Lämnade mig och mamma när jag var tre, har inte träffat honom sedan dess" säger jag lugnt. Han nickar.
"Du kan vänta här" säger jag och går in i tv-rummet. Han nickar och slår sig ner i soffan.
"Jag är tillbaka om en stund" säger jag.
"Ta den tid du behöver" säger han och med att leende lämnar jag tv-rummet och går upp på mitt rum för att hämta kläder.
________________
Tjenare folket!
Nytt kapitel👏
Jag hoppas ni gillar det, as always🙈
Skriv gärna en kommentar om vad ni tycker, alltid lika kul att läsa!
Yes, ni får ha de gött!✋
💎STAY STRONG💎