Kap.24: Bye Bye Stockholm

386 26 3
                                    

T I D I G A R E

Jag placerar ytligare ett par lyssnar på hennes läppar.
"Omar jag kan inte andas" mumlar hon mot mina läppar så jag lutar mig ifrån henne lite och pussar henne på pannan istället.
"Förlåt, kan bara inte låta bli" säger jag och flinar. Hon bara skakar på huvudet och sedan blir det tyst. En skön tystnad som ger mig lite tid att låta allt sjunka in och faktiskt inse att allt håller på att bli som förr igen.
Äntligen.
~
"Hur mår du" frågar jag och kramar om hennes hand med mina egna.
"Okej, antar jag. Jag har inte ont eller nått" svarar hon. Jag nickar.
"Ylva sa att du inte hade alla minnen kvar. Något du märkt?" Frågar jag. Hon skakar på huvudet.
"Nej men jag har ju bara träffat dig än" svarar hon. Jag nickar.
Ylva kommer in och ler mot mig.
"Fanny behöver vila en stund. Men du kan komma tillbaka vid fyra" säger hon och jag nickar.
"Kan jag ta med mig några vänner?" Frågar jag.
"Ja men ta bara inte med för många. Du vet ju att hennes minne inte är helt" svarar Ylva. Jag nickar.
"Tack" säger jag och ler först mot henne och sedan mot Fanny.
"Jag kommer tillbaka ikväll. Glöm inte att jag älskar dig" säger jag och kysser henne på munnen.
"Jag älskar dig också" säger hon efter kyssen och ler mot mig.
"Vi ses ikväll" säger jag och kysser hennes hand innan jag lämnar henne kvar med Ylva.
Då var det dags att sprida dem bra nyheterna till dem andra, bara Fanny kommer ihåg dem.

~~~Oscar~~~
Kan vi inte göra något annat?" Frågar Eleanor och sätter sig upp i soffan. Vi har kollar på film ända sedan vi kom hem så jag förstår att hon är rastlös. Det är jag också.
"Vad vill du göra då?" Frågar jag och pausar filmen.
"Kan vi inte åka till stranden?" Frågar hon. Jag skakar på huvudet.
"Jag är sjuk, om du nu inte kommer ihåg det" svarar jag och hon suckar djupt.
"Men" gnäller hon.
"Åk du, jag stoppar inte dig" säger jag lite smått irriterat. Hade vi bara varit i skolan tills vi slutade så hade vi kunnat göra något roligt efter.
"Men när kommer din mamma hem?" Frågar hon.
"Jag vet inte" svarar jag.
"Men fråga" säger hon. "Vi kanske hinner åka innan hon kommer hem" lägger hon till då jag kollar tveksamt på henne.
"Men Eleanor om du vill åka så gör det. Men jag vill inte. Jag vill bara vara hemma" säger jag.
"Men Oscar va inte så tråkig" säger hon och suckar.
"Men tycker du att jag är tråkig så tyck det då. Men tycker du det så tror jag du borde åka" säger jag. Precis då jag ska fortsätta så ringer min telefon.
Det är Omar.
"Tjena Omar" svarar jag.
"Kan du komma till Göteborg?" Frågar han.
"Ja men varför?" Frågar jag.
"Fanny har vaknat" svarar han och jag lyser upp. Att höra han så glad gör mig glad. Riktigt glad faktiskt.
"Jag kommer. Vart ska jag åka?" Frågar jag.
"Va på sjukhuset fyra" säger Omar.
"Jag ska försöka" svarar jag. "Vi hörs"
Jag trycker av samtalet innan jag vänder mig mot Eleanor som tittar chockat på mig.
"Jag måste åka" säger jag.
"Vart då?" Frågar hon.
"Göteborg" svarar jag och skriver ett snabbt sms till Ogge och Felix och frågar om dem också ska åka.
"Så nu kan du åka" säger hon och jag ser på henne att hon är besviken.
"Eleanor, det är viktigt. Fanny har vaknat, Omars flickvän" säger jag.
"Oj, herregud. Grattis antar jag. Hälsa till henne och Omar" säger hon smått chockat.
Jag nickar.
"Ska du åka nu?" Frågar hon och samtidigt får jag ett sms av Felix om vilket tåg han ska ta. Jag svarar bara okej och ser att Ogge svarat detsamma.
Jag nickar.
"Jag måste åka nu. Klarar du dig?" Frågar jag och hon nickar.
"Åk du, jag klarar mig" svarar hon och ler uppmuntrande mot mig. Jag ger henne ett tacksamt leende innan vi båda springer mot dörren.

~~~Fanny~~~
Jag kollar på Ylva som kommit tillbaka efter att jag sovit. När Omar åkte så trodde jag aldrig att jag skulle kunna sova men Ylva hann inte mer än stänga dörren förrän jag sov. Men nu är jag lite mer utvilad och redo för att Omar ska komma tillbaka. Pappa. Pappa har ju inte varit här, var är han? Jag vet att mamma har förändrats men pappa finns väl fortfarande vid min sida, eller?
"Var är min pappa?" Frågar jag och kollad upp på Ylva. Hon ler mot mig och lägger sin hand på min.
"Du får veta det imorgon. Då kommer polisen" säger Ylva till mig och jag nickar. Varför ska polisen komma? Han kanske är iväg någon stans?
Jag kollar på klockan som nästan är halv fyra. Då kommer Omar snart tillbaka. Jag ler vid tanken. Jag längtar så tills jag kan komma hem och umgås med Omar, träffa pappa och kanske mamma? Och att allt bara ska återgå till det normala.

~~~Felix~~~
Lyckan jag känner just nu är obeskrivlig. Jag vill bara vara där nu och krama om henne. Se att hon är okej, prata med henne, höra hennes röst. Jag har verkligen saknat den.
Jag går in på stationen och fixar en biljett till Göteborg innan jag går till några bänkar i närheten och sätter mig. Väl där så skriver jag ett sms till Oscar och Ogge vart jag är och efter bara någon minut så kommer Ogge gående, med ett stort leende på läpparna.
"Tjena bror" säger jag och vi gör en brohug.
"Tjenare" svarar han och sätter sig sedan ner bredvid mig. Vi sitter tyst och väntar på Oscar som enligt hans sms, ska komma snart.
"Jag är så glad för Omars skull" säger Ogge och jag nickar.
"Jag också" svarar jag. "Men jag är glad för att Fanny också har vaknat, fyfan vad jag har saknat henne" lägger jag till.
"Ja, ni stod väll varandra nära?" Frågar Ogge.
Jag nickar igen.
"Ja eller vi kom varandra nära när Omar försvann" svarar jag.
Han nickar.
"Hon hade tur att ha dig vid sin sida" säger Ogge och jag ler i mot honom.
"Tack" säger jag glatt och precis då kommer Oscar.
"Tjena booooyyss" säger Oscar och ger först mig en brohug innan han ger Ogge än.
"När går tåget?" Frågar jag.
"Om 10 minuter" säger Ogge. Jag nickar och kollar på Oscar.
"Ska vi gå då? Tåget kanske har kommit så vi kan gå in och sätta oss" säger jag och Oscarna nickar innan vi går mot tågen. Direkt när vi kommer ner på perrongen så ser vi att tåget är påväg in. Vi ställer oss och väntar på att det ska stanna medan massa tjejer kommer fram till oss. Såklart så tar vi kort med dem och skriver autografer. Men tillslut får vi ge upp och springa på tåget för att inte missa det. Vi sätter oss på en fyr plats. Jag sätter mig vid fönstret och mitt i mot mig Oscar och sedan Ogge.
"Fan vad kul det ska bli att träffa Fanny" säger Oscar.
Jag och Ogge nickar. Jag kollar åt vänster och ser en blond och en brunett tjej som sitter och fnissar samtidigt som dem kollar på oss. När jag kollar dit så fnissar dem ännu mer och blir lite röda i ansiktet. Jag flinar lite är dem innan jag vänder tillbaka blicken ut genom fönstret.

~~~Omar~~~
Klockan är tio i fyra. Om tio minuter får jag träffa henne, min prinsessan. Jag sätter mig i väntrummet samtidigt som jag stänger av ljudet på mobilen.
Då ser jag ett sms från Felix.
// Vi kommer lite efter fyra, tåget är lite försenat //
// Okej. Säg bara era namn i receptionen så visar dem er // svarar jag. När klockan är fyra minuter i så kommer Ylva.
"Har du några kompisar med dig?" Frågar Ylva och kollar runt i väntrummet som är halvfullt.
"Dem kommer om en stund. Kan du se till så att dem kommer in?" Frågar jag.
"Absolut, det fixar jag" säger hon och vi går tillsammans till Fannys rum.
"Hon har frågat om sin pappa men han är ju död. Imorgon kommer polisen och då kommer dem berätta så säg inget om det. Säg bara att ni kan prata mer om det imorgon eller om du kommer på något bättre själv" viskar hon. Jag nickar innan hon öppnar dörren och ger mig ett leende innan hon lämnar mig kvar vid dörren.
"Fanny" säger jag ganska tyst och stänger dörren bakom mig.
"Hej" viskar hon och ler mot mig. Jag ler tillbaka och går fram till henne. Jag tar närmsta stol och drar fram den till sängkanten.
"Det kommer några till snart men vi får se om du kommer ihåg dem så jag säger ingenting" säger jag och ler mot mig. Hon nickar sakta och kollar ner på våra ihop flätande händer.
_______________
Tjena folkeeeet!
Hur är det med er?
Har ni haft en bra vecka?
Om vi nu ska prata lite om kapitlet så tror ni att det är någon Fanny inte kommer att komma ihåg? Isf vem?
I nästa kapitel kommer hon att få träffa killarna, har redan skrivit det. Hihi, ligger hela tiden ett kapitel förre just nu. Hur bra är inte det?
Skriv gärna vad ni tyckte och mina andra frågor, om ni känner för de. Alltid kul när ni kommenterar😊
Ha en fortsatt bra Lördag om jag nu lyckas publicera detta kapitlet nu, haha🙈
💎STAY STRONG💎

Nothing's Like Before ~ The Fooo ConspiracyDonde viven las historias. Descúbrelo ahora