Kap.12: Just Really Bad Days

481 28 4
                                    

T I D I G A R E

"Och din pappa?" Frågar han försiktigt.
"Lämnade mig och mamma när jag var tre, har inte träffat honom sedan dess" säger jag lugnt. Han nickar.
"Du kan vänta här" säger jag och går in i tv-rummet. Han nickar och slår sig ner i soffan.
"Jag är tillbaka om en stund" säger jag.
"Ta den tid du behöver" säger han och med att leende lämnar jag tv-rummet och går upp på mitt rum för att hämta kläder.
~
~~~Omar~~~
Jag går av tåget och går snabbt till busshållplatsen som ligger precis bredvid. Bussen går om 10 minuter så jag sätter mig på en av bänkarna och försöker gömma mig så gått jag kan eftersom alla fortfarande tror att jag är kidnappad och jag vill inte att mamma ska få ett samtal från polisen innan jag hinner hem. Därför sitter jag med en luva och tittar ner i mobilen.
Jag hör bussen och reser mig upp, fortfarande med blicken ner. Men nu ner på den mörka asfalten. När jag kommer in i bussen så lägger jag kortet mot läsaren innan jag går på bussen. Jag sätter mig långt bak för att återigen försöka gömma mig så gått jag kan. Men ett samtal från Felix avslöjar mig.
"Hej" viskar jag irriterat.
"Eh, va lite glad! Du är ju fri!" Säger han och skrattar.
"Ja men Jag sitter på bussen" mumlar jag.
"Jaha, oj sorry. Är du snart hemma?" Frågar han.
"10 min" svarar jag.
"Ring när du har snackat med din mamma" säger han. "Bye bro"
"Men vad ska jag säga till henne?" Frågar jag snabbt men de är redan försent. Jag startar musiken igen innan jag tittar ut över bussen som faktiskt är ganska tum. Fast klart. Klockan är ju snart åtta så de är väl inte så många som åker då.
När jag ser att ingen tittar på mig så återgår jag till att titta på telefonen. Jag stänger av skärmen och kollar på mobilen. Den har 2 ganska djupa repor på baksidan och skärmen är helt full med små repor från alla gånger jag slängt den i golvet. Reporna på baksidan är sedan jag satt med en kniv och skrapade den.
På något sätt är jag ändå glad att den finns kvar. Alla bilder på mig och Fanny finns ju i den. Alla otroligt fina och mysiga minnen vi faktiskt har tillsammans. Även roliga minnen med killarna och andra kompisar finns såklart också där men bilderna på Fanny betyder mest. Jag saknar hennes verkligen så de gör ont i mig. Tanken på att kanske aldrig få träffa henne igen äter upp mig inifrån. De min största rädsla just nu, att dem ger upp och stänger av maskinen. Låter hennes somna in, dö, försvinna för alltid.

~~~Elvira~~~
När jag hämtat kläderna på mitt rum som består av ett baby rosa linne och ett par korta leopard mjukis shorts så styr jag stegen mot badrummet. Jag går in och låser sedan efter mig. Jag tar av mig mina äckliga kläder och ställer mig sedan i spegeln och kollar på mig själv. Jag känner mig som en helt ny människa och inte på ett bra sätt. Några så tårar rinner ner från kind när jag kollar på mig själv i spegeln. Jag har hela tiden lovat mig själv att spara oskulden till någon speciell och så kommer de någon idiot och tar den istället och var fan är Ogge? Han som lovade att komma. De är inte fören nu de slår mig, Ogge. Han skulle ju kommit, var är han? Tänk så gjorde dem något mot honom, bara han inte är skadad. Jag letar snabbt upp min telefon och slår Ogges nummer. Signal efter signal går men ingen svarar. Precis när Jag tänkt ge upp så svarar han.
"Hej hur mår du?" Frågar han otroligt.
"Inte jättebra men de var en jättesnäll kille som körde mig hem" svarar jag.
"Körde dig hem?" Frågar han.
"Ja" mumlar jag sedan berättar jag allt för honom, eller ja allt jag minns.
"Fyfan" mumlar han. "Asså jag är så ledsen" mumlar han.
"Var inte det, de är inte dit fel" svarar jag med tårarna rinnandes ner för kinderna.
"Hur är de med dig då?" Frågar jag.
Även han berättar om sin natt som gör mig ännu mer ledsen. Varför skulle jag tvunget dra in Ogge i all denna skiten förr?
___________
Tjenare!
Förlåt verkligen! Asså tänk att det var över en månad sedan jag la ut något senast🙈 asså åh, förlåt🙈 ska verkligen försöka skärpa mig till mig men de har varit så mycket som hänt de senaste tiden!
Nu är de bara typ 1 och en halv vecka kvar av 2014 och 2 (för mig) dagar kvar tills jag slutat skolan !! Woohooo!
Så skönt, har aldrig varit såhär trött i hela mitt liv🙈 Aja nog tjatat om mig, hur är de med er? Har ni saknat min fan fiction? Hihi, jag hoppas i alla fall att ni vill fortsätta läsa!
Rekommendera gärna till andra också!
Ha de bäst och GOD JUL!✋
PUUUSS
💎STAY STRONG💎

Nothing's Like Before ~ The Fooo ConspiracyTempat cerita menjadi hidup. Temukan sekarang