Kap.31: Bloody Dinner

337 21 2
                                    

T I D I G A R E

"Snälla Elvira förlåt mig. Jag ångrar det så mycket. Jag har snackat med tjejen och det var sista gången vi pratade. Jag tycker jättemycket om dig. Snälla lyssna på mig, Elvira. Det finns ingen annan tjej för mig" säger han och tar mina händer i sina. Han fångar upp min blick med sin egen och jag kan inte slita min blick från hans otroligt fina ögon.
"Jag älskar dig Elvira" säger han.
~
~~~Fanny~~~
Jag rycker till och kollar ner på min mobil som lyst upp på bordet framför mig. Precis innan jag hinner ta den så kommer det en hand före mig och tar upp mobilen. Jag suckar och kollar på Omar som läser vad det nu står på min mobil.
"Det är till dig" säger han och ger mig besviket telefonen.
"Konstigt Omar. Personen har liksom skickat ett sms till mig" säger jag och betonar 'till'.
"Elvira" rättar Omar mig och nickar menande mot min telefon. "Du borde nog läsa det"
Jag kollar ner på min mobil och läser det jag kan se på framsidan av min mobil.
Precis som Omar sa så är det från Elvira.
'Vi behöver prata. Det..' Sen kan jag inte läsa mer och tvingas logga in på min mobil. Väl inne på vår konversation så läser jag hela sms.
'Vi behöver prata. Det har hänt en grej. Ring så fort du ser detta.. :*'
Jag kollar på Omar och reser mig upp.
"Jag går upp och ringer Elvira" säger jag och Omar nickar.
"Gör du så" svarar han och lägger sig ner i soffan. "Akta dig, jag ser ju inge tv"
Jag suckar men flyttar mig lydigt och går sedan upp till Omars rum för att göra det jag precis berättat för Omar att jag skulle göra.
Väl inne på Omars rum, placerad i hans säng så ringer jag Elvira som snabbt svarar. Jag hör direkt på hennes röst att det har hänt något.
"Hur mår du?" Frågar jag och lutar mig mot väggen.
"Kasper kom" säger hon och jag hör tydligt att hon gråter.
"Elvira ta ett djupt andetag och berätta vad som hände" säger jag lugnt för att försöka få henne att lugna sig.
Jag hör att hon tar ett par djupa andetag innan hon börjar prata igen.
Hon berättade vad som hänt men avslutat när hon säger att Kasper kom, då tar tårarna över igen. Hon hickar och skipar efter luft.
"Elvira lugna dig" försöker jag men hon fortsätter.
"Elvira ta det lugnt. Andas. Vad hände när Kasper kom?" Säger jag och jag hör att hon försöker lugna sig.
"Var är du nu?" Frågar jag för att försöka få igång ett samtal.
"Hemma" säger hon och jag hör att hon låter lugnare nu. "Kelly åkte precis" lägger hon till.
"Så vad hände när Kasper kom?" Frågar jag.
"Han berättade att han var ledsen, att jag var den ända tjejen för honom och att han älskade mig" svarar hon viskande.
"Vad sa du då?" Frågar jag.
"Först var jag tveksam men sedan bestämde vi att vi skulle träffas hos han imorgon klockan tolv" säger hon. Jag har svårt att tolka om det är positivt eller negativt så det slutar med att jag får gissa.
"Men de är väl positivt?" Frågar jag och hoppas på att jag inte gör henne sur. Hon kanske är jättesur på honom och absolut inte vill träffa honom. Dock värkar jag ha turen med mig idag.
"Kanske men han var ju ändå otrogen. Han va med någon annan. Man kan väl inte älska någon och ligga med en annan?" Säger Elvira.
"Har du frågat hur de gick till? Var de på en fest och va han full eller var han helt som vanligt?" Frågar jag.
"Det var på en fest. Sa han i alla fall. Så jag antar att han var full" säger hon och suckar.
"Borde jag förlåta honom?" Frågar honom.
"Kanske inte förlåta men ge honom en andra chans. De tycker jag ändå han kan vara värd. Men tänk på att vara riktigt försiktig då" säger jag.
"Men har han kunnat göra de en gång så varför skulle han inte kunna göra det igen?" Säger hon och jag funderar lite på om hon menar det som en fråga eller bara ett påstående.
"Jadu, det är ju det du får vara försiktig med, antar jag" svarar jag enkelt. Jag är ingen expert.
"Har du aldrig funderat på om Omar varit otrogen?" Frågar hon. Tanken har faktiskt aldrig slått mig, konstigt nog.
"Nej, faktiskt inte" svarar jag.

~~~Omar~~~
En timme senare komma Fanny tillbaka ner till mig och istället för att luta sig mot mig, som vanligt, så sätter hon sig en liten bit ifrån mig. Efter en stund så flyttar jag mig närmare henne och lägger min högra arm om henne. Direkt så lyfter hon väck den och flyttar en liten bit från mig.
"Vad är det?" Undrar jag och kollar frågade på Fanny.
Hon bara rycker på axlarna och kollar sedan tillbaka på tv.
"Men sluta Fanny. Säg om jag har gjort något istället" säger jag och suckar åt hennes beteende. Vad har jag nu gjort?
"Vad har jag gjort?" Frågar jag och kollar ledsamt på Fanny.
"Inget" svarar hon och flyttar sig närmare mig igen men kollar strängt på mig när jag lägger armen om henne så jag drar snabbt tillbaka den igen.
"Så varför så konstig?" Frågar jag.
"Nej inget" svarar hon.
"Men jo, säg de nu" tjatar jag för att försöka få det ur henne och lösa vårt lilla "bråk" som inte ens existerar vad jag vet.
"Har du någon gång varit otrogen mot mig?" Frågar hon och det går rätt in i hjärtat. Det gör förvånansvärt ont att höra det ifrån henne.
"Elvira fick mig att börja tänka" mumlar hon.
"Fanny jag lovar att jag ALDRIG, aldrig har en funderat på att kyssa eller göra något med en annan tjej. Du är den ända tjejen för mig och innerst inne vet du om det" säger jag ärligt och möter hennes blick.
"Förlåt" säger hon och kramar om mig.
"Snälla säg aldrig så igen" viskar jag.
"Jag lovar" svarar hon lika tyst och mina läppar trycks mot henne.
"Jag skulle aldrig göra så mot dig heller"
Jag sätter mig ner och kollar på Fanny som ler stort mot mig, jag besvarar leendet och kollar sedan ner på menyn i mina händer.
"Vad vill du ha?" Frågar jag och kollar på Fanny. Men innan hon hinner säga något så är det någon som börjar skrika.
En tjej som bara ser ut att vara ett par år äldre än oss kommer in springandes och skriker. Flera personer springer fram för att försöka lugna henne. Men det tar lång tid innan hon äntligen lugnat sig. Men då är jag redan på väg ut för att se om det hänt något där ute. Fanny är strax bakom mig när vi skyndar oss mot dörren. När jag går förbi henne så pekar hon mot dörren och både jag och Fanny nickar. Jag puttar upp dörren och hinner inte mer än ut innan jag känner lukten. Jag kollar ner på marken och när jag ser den blodiga kroppen så drar jag in Fanny i min famn och pressar hennes huvud möt mitt bröst.

Nothing's Like Before ~ The Fooo ConspiracyWhere stories live. Discover now