Han lät ingen ens röra mig, jag var hans och den enda

20 0 0
                                    

Jag klarade inte av att vara fast. Ännu en gång. Så fort han hade låst upp kedjorna sprang jag. Jag orkade inte av känslan av att han kunde göra exakt vad som helst med mig. Jag sprang längs korridoren mot duschen. Det var en rejäl skillnad mellan min och hans cell. Här var det klotter på sängarna, rummet stank och det ilade i hela min kropp av att bara vara där.

Jag tog min handduk och gick fram mot munstycket och satte på kranen. Någonting stoppade allting. Jag stängde av duschen och gick. Jag knackade på ryggen och under tiden som sekunderna gick började jag tveka om jag verkligen hade sett rätt. Människan vände sig om. Ögonen tittade på mig och duschen stängdes av. Helt fel person. Jag försökte vända mig om och mötte hans fina varma bruna ögon samtidigt som jag stretade emot en obekväm famn av en av brottslingarna. "Släpp henne!" Han tittade hotfullt men greppet om mig var hårt. Fingrarna nuddade sig fram mot mer intima områden och jag var helt naken. En totalt främling hade jag alltså gått fram till och var nu fasthållen medan killen jag tänkte på under mitt och Hance sex, killen jag träffade första gången, killen jag istället ville vara så nära stod framför mig. "Hörde du inte vad jag sade? Släpp henne!!" Han röt ifrån. Fingrarna tog sig hårdare in i min hud och jag skrek inombords. "Vad ska du göra? Hon är min nu. Hance hade sin chans, nu är det min." Han skrattade till och jag ville nästan att pappa skulle komma. Att han skulle skydda sin dotter ifrån det här. Det här som jag ville bort ifrån. Men ingen kom. Dörren öppnades inte. Om killen inte hjälpte mig nu ville jag inte ens tänka på vad brottslingen skulle göra med mig. Han höll mig i ett grepp som gjorde det svårare än någonsin för mig att ens röra mig. Han var väl van. Han visste hur man tog fast andra. "Vem gav dig tillåtelse?" Killen framför mig hade sina kläder på sig. "Jag gör vad fan jag vill med henne. Hon kom till mig. Förresten så ser hon ändå riktigt bra ut, så jag vill också kladda lite." Jag hade duschdraperiet omvirat kring mig. Hans blöta hud stack till mot min hud. Han knuffade ner mig mot duschgolvet så jag landade med skallen mot hans fötter. Ett hårt slag mot min rumpa var allt som krävdes. Ett ännu hårdare slag rakt mot brottslingens ansikte. "Du rör inte henne!" Killen slog till honom ännu en gång och skallade honom mot väggen. Men han fick också tillbaka. Jag ville resa mig upp och hjälpa honom men jag var som förstenad. De var rasande på varandra. Men jag gillade det ändå. Om det nu var han som hade sett mig och Hance för inte många dagar sedan och valde att hjälpa mig. Beskyddande. Här fanns det väl ändå ingen annan tjej i bild? Hans enda fokus var att hålla mig säker, och alla som närmade sig mig var han på. Så fort de gjort något, så fort någon rörde mig var han här. Han lät ingen ens röra mig, jag var hans och den enda. Det var allt i ett intryck. Jag satte mig upp.

Blod. Inte en droppe utan många. För många för att någon inte skulle behöva minst sagt sys. Hjärtat dunkade till. Eller snarare stannade. Det var alldeles för mycket blod för att bara sys. Sy var ingenting jämfört med det här. Så mycket blod som hade försvunnit ur kroppen kunde man inte klara sig länge utan.

Personen var påväg att dö...

Förbjuden fruktDonde viven las historias. Descúbrelo ahora