Jag försökte se ansiktet men det gick inte. Det var för mörkt. Allt jag ville i stunden var att hålla mig kvar i personens armar och titta in i dens ögon men den hjälpte mig upp på fötter och sprang. Ingången hade stängts dit jag kom ifrån. Ja, toppen nu får de krypa sig fram. Ingen vägledning. Rummet hade börjat bli tomt och dörren var stängd nu. Min mobil? Jag letade men någon måste ha tagit den, när jag var här. Fönstren fanns det gott om på andra ställen men här var det annorlunda. Jag förde mina händer genom salen för att hitta en annan dörr eller en plats att sitta. En säng, det var åtminstone mer än vad jag trodde att jag skulle få. Jag kanske behövde övernatta här så det här var bättre än förväntat.
Jag kröp ihop och förde mina knän mot bröstet. Det hade blivit kallt och det var fortfarande mörkt. Ljudet hade stoppats och det var tyst. Knäpptyst. Det här kändes som om jag inte ens var i samma byggnad. Ingen letade efter mig. Ingen ropade. Ingen låste upp dörren och sade "Milly! Vad jag har letat efter dig! Är du okej?" Eller berättat vad som höll på att hända. Eller ännu viktigare vart jag var? Hur jag skulle ta mig ut! Jag fick slutna mina ögonlock och bara hoppas och önska att någon skulle hitta mig. Att någon skulle berätta...
VOCÊ ESTÁ LENDO
Förbjuden frukt
AventuraDEL 1 Det här var inget vanligt fängelse... Det var ett fängelse där de allra värsta brottslingarna satt. Nu var jag här Och skulle få ut dem Något var annorlunda, hans ögon. De drog in mig och fyllde mig på ett sätt jag aldrig känt förut. Det var...
