Förbjuden frukt

Historian bakom

Kroppen lyftes bort med tvång. "Vad i helvete håller du på med?" Ett slag på käften och ett spirande blod tog syn i luften och desto mer slag desto mer hamnade på mig. Jag tittade upp och fick hjälp upp. Hon? Vänta här. Jo Hance flickvän. Hon räddade mig. Tja snarare lite försent men ändå. Jag riktade blicken skarpt framåt "Vi hade en plan. Men tro inte att du är en del av den längre, det här var väl ändå för lågt, efter så många år som du suttit här inne så tycker jag faktiskt att du förtjänar det! Du behöver inte minnas mig som din dotter! Det är redan pinsamt hur andra ser mig pågrund av dig! Föräldrarna lär sina barn med ens personlighet minsann, du uppfostrade mig fel vet du det? Jag borde inte vara här inne om du inte hade gjort det där!" Hon gick därifrån med min hand i hennes. Jag tittade på kroppen som låg på det kalla stengolvet, på ansiktet som blödde av slag, på ögonen som nyss varit millimetrar från min kropp. Leendet som fortfarande log när han mötte min blick-av att han visste något inte jag visste och att det ännu inte var över...

"Vänta här..." jag kom ihåg varje liten detalj av vad hon sade. Hon stirrade in i mina ögon som att jag redan fått ett ordentligt svar men jag vill ha mer, mer än så! "Hur känner du William?" Hon tittade ner i marken och känslan kom, besvikelse, erkännande, sorg, så mycket djup bakom. "William är, han är min pappa." Jag höjde på ögonbrynen. "Men hur?" Hon nästan skrattade till men inte av lycka utan för att det var så sjukt. "Jo jag vet, men han gjorde något med något gäng förr i tiden. Du vet kriminellt... och då så satsade han pengar på att..." hon höll på att hejda sig, jag lyssnade verkligen, det syntes överallt. "En i gänget skulle kunna få ligga med en av kvinnorna på VS-publish och efter en stund så hade han inte sagt något. Så då tog han saken i egna händer för han var så jävla kåt på henne redan..." jag hade suttit mig ner till den här biten. "Han låg med henne. Eller tja snarare så våldtog han henne. Men hon hörde inte av sig. Men han gillade kvinnan mer och mer. Han trodde att hon började träffa någon men det var efter att han hade våldtagit henne 5 gånger. Inte långt därefter så blev hon även gravid. Eller ja det säger pappa i alla fall och har alltid sagt, han mötte henne med sin kille (hon som hon redan träffade när han våldtog henne) i en mataffär. Och då var hon gravid. Första tanken var att det var deras barn men hon tappade kundvagnen när hon såg pappa. Hon rörde vid magen och backade och även tittade förskräckt på min egen far. "Du rör inte vår dotter" och det var tre dagar senare som han fick hem ett brev, på brevet stod det att han var pappan till barnet och av någon anledning krävde han trots allt att han ville ta hand om barnet. Det fick han men mamma ville absolut inte träffa honom och det var bara för mycket för henne så hon lämnade oss. Men som sagt pappa fortsatte att vara kriminell och uppfostrade om man nu ens kan kalla det för så på ett kriminellt sätt. Vilket var skadligt för både mig och andra." Jag visste inte vad jag nu skulle ta mig till. "Ehm... är hon okej? Du?" Av någon anledning blev hon förvånad, som att jag var den första som någonsin frågat det och verkligen brytt sig tillräckligt för att svara på den frågan. "Jag vet faktiskt inte."

"Men du det är om två dagar. Det kommer ske om två dagar så gör dig förberedd för det här kommer du inte se länge till..."