Fools » foscar

eleven

O S C A R

Jag strosade runt lite själv på Södermalm. Svängde av från Götgatan upp mot Hökens gata. Upp mot Mosebacke torg. Med snabba steg gick jag förbi Södra Teatern och upp för den lilla ingången med stentrappa till terrassen. Direkt hörde jag snyftande läten. Satt det någon idiot och grinade här uppe?

Snabbt började jag söka igenom hela terrassen. Och visst, i ett hörn på en bänk satt någon och grät. Nyfiken som jag var så gick jag fram till denne. Det tog inte lång tid förens jag upptäckte vem det var. Felix Sandman.

"Felix vad i helvete sitter du här och grinar för?" utbrast jag och satte mig bredvid honom.

Han drog snabbt av sig luvan på hoodien och stirrade på mig. Hans ögon var alldeles rödsprängda av tårarna som låg över hans kinder.

"O-Oscar, vad gör du här?" mumlade han med darrande röst.

"Jag frågade dig precis samma sak", sa jag istället för att svara på hans motfråga.

Han torkade bort sina tårar och suckade högt. Tittade upp mot den blå himlen. Han vände blicken mot mig igen. Bet sig lätt i underläppen.

"Har du cigg?" frågade han tillslut.

"Alla dagar i veckan", svarade jag belåtet.

Jag drog ut ett paket samt en tändare ur fickan som jag placerade framför Felix. Han tog upp en cigarett som placerades mellan läpparna innan han vant tände den. Han drog ett djupt halsbloss och blåste ut röken framför oss.

"Min pojkvän är fan helt sjuk i huvudet", muttrade han.

"Säg inte att du satt och grinade på grund av honom", suckade jag.

Han tittade på mig med en lite förödmjukad blick. Jag suckade högt. Snabbt tog jag cigaretten från hans fingrar och satte den mellan mina läppar istället.

"Du är en idiot som föll för honom", sa jag sedan.

Jag tog tag i hans ansikte med min ena hand. Fimpade cigaretten med den andra. Enkelt kraschade jag ihop våra läppar. Felix besvarade snabbt min kyss, men jag drog ifrån den igen. Drog med mina fingrar över hans mjuka läppar.

"Är det fortfarande bara idioter som faller för mig?" frågade han försiktigt.

"Jag vet inte, tänk lite själv", svarade jag. "Ring mig när du vet svaret."

Precis när jag tänkte resa mig upp så tog Felix tag i min arm. Hans blick var bedjande.

"Gå inte", försökte han.

"Gulligt", skrockade jag lågt.

Jag satte mig ner bredvid Felix igen. Han höll hårt om min arm. Lät sin hand fatta min hand istället.

"Kommer allt vara som att detta inte hände? Som varje gång vi får kontakt?" frågade han.

"Vad fan är det här för jävla sida av dig? Jävla mes", skrattade jag bara högt. "Den slampiga versionen av dig är ju i alla fall lite rolig."

Tårar föll återigen från hans gröna ögon. Han hade verkligen gått och blivit riktigt jävla mesig.

Jag slet åt mig min hand och reste mig från bänken för att gå. Snabbt rättade jag till min jacka.

"Ring mig om du skulle vilja leka lite, daddy är alltid nära, du vet", flinade jag bara.

Där lämnade jag honom ensam, hans mun var vidöppen och hans ansikte blött. Hans känslor krossade. Men varför skulle jag bry mig om en idiot som honom?

-

JAG FÅR DAMP PÅ WATTPAD, DET TYP LAGGAR SÖNDER???

Igår var jag på bal, till midnatt. Ugh, i slutet mådde jag så dåligt. Men nu mår jag bättre fysiskt i alla fall. Men psykiskt, nja.

Jag skulle verkligen behöva lite pepp och uppmuntring, så om ni skriver en kommentar är ni bäst ❤

Idag ska jag ha idrott, och min idrottslärare sa att vi skulle köra hårdträning. Jag hatar träning och sport i vanliga fall, jag kommer svimma idag. Euw.

Imorgon har jag en uppsats i fysik. När den är klar kommer jag vara så lycklig.

Hoppas ni mår bra, (och att Wattpad slutar lagga snart ":)") ni är bäst, puss och kram ❤