Three different language -||- FOSCAR

~25~

En sista lektion innan vi slutar och jag får sova. Jag är pisstrött. Jag har slumrat till flera gånger under dan men aldrig sovit. Oscar har hållit mig vaken.
Vi har matte. Jag gillar matte. lite iallafall.

Oscar rullar in mig i klassrummet och fram till två stolar. Ena tar han bort och kör in mig på platsen stolen tidigare stod. Den andra sätter han sig på. Jag lutar huvudet mot bänken och blundar. Jag orkar inte mycket mer. Oscar lägger sin hand på min rygg och gör lugnande rörelser med tummen.

"Så, som ni kanske vet så har eran förra lärare slutat så jag har fått ersätta henne. Jag heter Ninna och är 35 år gammal. Idag ska vi börja med ett nytt område. Vi ska börja med algebra. Kan ni förklara för mig vad algebra är?" Säger läraren framme vid tavlan som jag inte riktigt orkat lägga tid på att uppfatta.
Jag vinklar upp huvudet och möts av en dam med stort ljust krullig hårt och stora glasögon. Hennes hår är inte så fint om man säger så. Känner att den beskrivningen skulle man kunna sätta på Oscars hår. Skillnaden är att Oscars hår är fint.

Lektionen fortsätter. Ninna fortsätter att prata och ställa frågor. Jag är inte så värst delaktig och lyssnar med bara ett halvt öra.

"Och får man fråga vad du gör." Plötsligt står hon framför mig med armarna i kors. Utan att vänta på svar fortsätter hon.

"Tror ni seriöst att ni kommer få betyg av att bara sitta stilla och inte göra ett skit? För att få betyg måste man visa vad man kan och om man och halv sover kan man inte visa vad man kan. Så jag vill att ni är mer delaktiga och svarar när jag ställer frågor."

Om man inte kan prata då?

"Och defenetift inte sova."

Om man har cancer då?
Tårarna tränger på i ögonen och sömnen blir bara mer frestande. Ninna vandrar med blicken mellan oss. Jag klarar inte av det här mycket mer. Min hjärna sprängs snart. Jag rullar mig ut från min plats ovh sedan mot dörren. Blickarna vänds mot mig. Jag hatar blickar.

"Och vart ska du min unge herre?" Frågar hon innan jag smäller igen dörren.

Tredjehands perspektiv.

Cecilia reser sig hastigt upp med ett argt ansiktsuttryck som visar att hon närsomhelst hälsat kommer hoppa på Ninna.

"Nästa gång du får en ny klass hoppas jag att du tar reda på lite viktiga saker om den innan du klampar in och skäller ut en kille som precis kommit tillbaka från cancer och inte kan prata. Det kan vara en bra sak att tänka på nästa gång. Jag tänker inte stanna kvar här. Du får hjärna sätta ogiltig frånvaro för just nu bryr jag mig inte ett piss." Ryter Cecilia och plockar ihop sinna saker för att gå därifrån. Oscar är inte långt efter likt resten av klassen. Klassrummet står nu tomt på elever. Det är bara Ninna som står och fattar inte ett skit längst fram vid katedern.

Oscar hittar snabbt en gråtande Felix inne på handikapp toan.

"Felix, are you okey?" Frågar han även fast han vet att han inte kommer få svar. Men Felix låser iallafall upp dörren. Oscar öppnar snabbt den och låser efter sig. Han knäpper loss Felix och sätter honom i sitt knä.

"Voill dou folja med hem till mig och sova?" Frågar Oscar med sin usla svenska. Felix fnissar lite och begraver ansiktet i Oscars bröst. Han nickar med nu ett leende på läpparna.

Asså den där Ninna är så vår fysiklärare Nina. Hon ba, alltså min lärare "jag skulle kunna ta in en kanariefågel som är lika delaktiga som er." Asså man ba *🔫🔫👹* asså ååååååååå!😑🔫

Nej men ni får ha de så bra så hörs vi nästa gång❤️❤️😘