Three different language -||- FOSCAR

~27~

Viktig sak/fråga i slutet!

Den jävla piss cancern är tillbaka. Cellgifter, feber, hosta, flintis och lång tid på sjukhuset att se fram emot då... Asså jag orkar inte. Det är sportlov nu. Första och senaste cancer grejsimojsen fick jag typ tredje dagen efter skolan börjat. Snöndag natt den 21 augusti. Jag trodde jag blev av med den.

Typ igår skulle vi kolla den vanliga kontrollen som blivit mer sällan. Den va även lite speciell. Jag skulle även få börja gå igen. Men jag har mått dåligt och haft extremt ont i knät ett tag. Men jag har inte vågat sägs något. Jag gillar inte när folk tar han dom mig. Speciellt inte när det mina pappor som är oroliga.
Över beskyddande. Känner mig bara mer i vägen då. Nä usch.

Jag ligger just nu och halvsover i en otroligt hård säng. Pappa Magnus kom för ett tag sedan, Cec och Oscar är på väg. Tror Fredrik min andra pappa också skulle komma. På tal om Oscar föresten har jag konstaterat för mig själv att Oscar är killen som fått mig att falla på riktigt. Vi är med varandra 24/7 och jag njuter varenda liten sekund. Mer än vad jag och Cec någon gång har varit med varandra. Tror hon förstod mycket tidigare än vad jag gjorde att jag hade känslor för honom. Hon har accepterat att jag mest hänger med honom. Vår vänskap har väll suddats ut ganska mycket om man säger så. Jag trivs inte i det. Jag vill ha båda i mitt liv lika mycket. Dessutom har hennes flickvän precis gjort slut. Hon är inte så glad om man säger så. Det dom oroar mig mest är att hon börjar säga att hon börjar få ögon för en kille. Inte för att det är något fel på det. Tror bara hon är desperat efter bekräftelse och att hon inte hittar någon homo eller bi tjej. Det känns som om hon inte mår så bra helt enkelt. Det är inte likt henne. Hon är oftast glad och sprallig.

Dörren till mitt rum öppnas och en, sköterska kommer in. Det va fel person i min hjärna. Jag vill ha Oscar och Cecilia här nu. Sköterskan börjar prata med pappa utan att jag riktigt lyssnar. Jag orkar inte. Pappas tag i min hand är svagt. Hade han holt hårdare skulle inte jag hålla. Min hand skulle gå sönder vilket inte är bra. Det skulle ta evigheter att läka. Allt arbete inuti min kropp ligger i mitt vänstra knä. Det gör så ont ni skulle bara veta. Dörren öppnas igen. Den här gången är det dom jag vill som kommer. Ett leende växer på minna läppar.

"Hour mor du bror?" Frågar Oscar med sin amerikanska svenska och tar försiktigt min lediga hand. Jag gör en ogillande grisars för att förklara mina känslor. Det här är inte en valfri känsla om man säger så. Han ler medlidande och slår sig ner på sidan av mig. Cec står en bit ifrån med blicken fäst i marken. Jag vill att hon också ska vara vid min sida. Jag kallar hit henne med minna händer och byter till hennes hand istället. Jag flyttar mig försiktigt åt sidan så hon också ska få plats. Jag drar snabbt ner henne vid min sida och lägger mina armar runt hennes kropp istället.

Min axel blir blöt. Jag stryker henne lugnande över ryggen och lämnar en lätt kyss mot hennes tinning. Hon ler mot mitt bröst och mumlar något jag inte uppfattade.

Kom på en spontan ide till en bok här om dan, vill ni att jag lägger ut den nu eller om ett tag?❤️😘
Väldigt kort: Oscar är typ senil och Felix mår piss😉
Det är foscar, skulle inte kunna skriva något annat.😅😪🔫😂😘❤️