tio

3.8K 52 8
                                    

My

Tisdag
Jag, 15:48
Kom du hem oskadd eller?

Noel, 15:49
Gulligt att du bryr dig, men ja:)
Men du kan komma hem till mig ändå, är rädd😢

Jag, 15:54
Dålig pickup-line hörru

Noel, 15:55
Vem sa att det var en pickup-line?

Jag, 15:56
Tönt, adress?

Noel, 15:57
Brovägen 7G, skicka när du är här så kommer jag ner och öppnar åt dig

Jag, 15:58
Åå snällt

Med ett leende på läpparna tryckte jag ner mobilen i fickan. Jag klev av bussen och började gå mot Brovägen. Eftersom jag inte hade nån aning alls om vart det var så var jag tvungen att följa massa skyltar. Det tog inte länge innan jag hittade skylten och svängde in på hans gata. Min blick vandrade över alla ingångar för att kolla efter 7G. När jag fick syn på det så skickade jag till Noel.

Jag, 15:13
e här

Jag såg att han läste det och strax efter det öppnade han porten med ett leende på läpparna.

"Här är du" säger han med ett leende och börjar gå upp för trapporna.

"Ja här är jag" svarar jag och skrattar lätt. Vi går upp 4 våningar. Där öppnar han en dörr och visar med en gest med handen att jag ska komma in. När jag kommer in i hallen känner jag direkt doften av nymålat. Jag tar av mig skorna och följer efter Noel ut i vardagsrummet. Där har han en fåtölj och en soffa. Jag får svaga minnen av festen som jag var på hemma hos honom utan att jag ens visste att det var hans lägenhet.

"Minns du massa saker nu eller?" Frågar han med ett flin på läpparna och lägger sig på soffan.

"Lite" svarar jag och slår mig ner i fåtöljen. Jag låter sedan min blick fortsätta vandra över rummet. Noel sträcker sig upp och tar upp glaset med dricka som står på bordet. Han lutar sig tillbaka igen och då spiller han ner på hela sin tröja.

"Fuck" muttrar han och ställer tillbaka glaset på bordet. Jag skrattar åt honom. Han reser sig upp och går in till sitt sovrum, eller jag antar att det är det iallafall. Jag blir ensam kvar i vardagsrummet. Sen hör jag hur hans mobil vibrerar i soffan precis intill mig. Jag tar upp den och tvekar på om jag ska gå in till rummet med den. Jag styr ändå mina steg emot sovrummet. Innan jag gläntar på dörren ser jag att det är Ludwig som ringer.

"Noel, Ludwig ringer" säger jag och öppnar dörren. Han står utan tröja med ryggen emot mig. Jag ser ett stora röda märken på hans rygg.

"Skit i han" säger han. Jag går med försiktiga steg närmare honom. När jag kommer fram till honom så stryker jag handen över hans märken.

"Har Ludwig gjort det här?" Frågar jag och kollar oroligt på honom. Han nickar innan han drar en ny tröja över huvudet innan han vänder sig om emot mig.

"När gjorde han det?" Frågar jag och lägger märke till att det är märken på hans armar också. Jag suckar lätt.

"Förut" säger han.

"Du behöver inte va orolig, jag klarar mig ju" lägger han sen till och tittar ner på mig och ler svagt. Jag hittar inget att säga så jag bara står kvar framför honom. Då känner jag hur han drar in mig i hans famn och ger mig en kram.

"Det är lugnt, okej?" Säger han. Jag drar bort huvudet lite lätt för att kunna se hans ansikte.

"Lovar du?"

"Jag lovar"

Skäms inte för någonting som vi gjort -  Noel FlikeDonde viven las historias. Descúbrelo ahora