trettioåtta

2.8K 45 12
                                    

My

Fredag

Nelly, 14:29
Gissa vem som snart är framme i Stockholm??

Jag, 14:31
OMG

Nelly, 14:32
Är framme om 10 typ

Jag, 14:33
Okiii, vet Ludwig?

Nelly, 14:34
Aa han hämtar mig oså ska vi hem till han

Jag, 14:34
Jag åker dit på direkten!! Jävlar va ja saknat dig

Nelly, 14:36
Jag har saknat dig också mysissss

Med ett leende tryckte jag ner mobilen i bakfickan och lämnade min lägenhet. Äntligen ska jag få träffa Nelly igen. Vi har inte träffats på flera år. Hon flyttade till Göteborg för några år sen och sen dess har vi bara haft kontakt på sociala medier typ.

Den lilla promenaden hem till Ludwig tog inte lång tid. När jag kom fram till porten slog jag in portkoden och sprang upp till Ludwigs våning. Jag höjde handen och tryckte på ringklockan. Det tog några sekunder innan låset rasslade till och dörren öppnades. Men det var inte Ludwig som öppnade, det var Noel.

"Hej" sa han och log lätt.

"Hej" svarade jag och besvarade hans leende. Strax bakom honom såg jag hur Ludwig kom fram till dörren.

"Antar att du vill va här när Nelly kommer?" Sa han och skrattade. Jag nickade och log emot honom.

"Välkommen in" sa han och log. Han och Noel flyttade på sig så jag kunde komma in och ta av mig skorna. Då tog Ludwig på sig sina skor.

"Jag ska åka och hämta Nelly nu" sa han och drog handen genom sitt hår. Jag nickade och såg honom försvinna ut genom dörren. Först nu hörde ja att det kom röster inifrån lägenheten.

"Vilka är här?" Frågade jag och kollade på Noel som stog lutad emot väggen och väntade på mig, antagligen.

"Våra kompisar Axel och Dante. Och Valter" sa han och log.

"Vilka är det? Axel och Dante alltså" Frågade jag och mötte hans blick. Jag är verkligen svag för hans ögon. Om man kan säga så? Nej men dom är riktigt vackra och varje gånger våra blickar möts så slår mitt hjärta dubbla slag. Även fast jag inte är kär i honom längre.

"Du får väll se" sa han med ett flin och gick ut i vardagsrummet. Jag gick efter honom. När jag kom runt hörnet så såg jag tre killar sitta i soffan. Det var Valter, suck steeelt. Sen var det en kille med typ snaggat hår och en blond. När dom fick syn på mig reste dom sig upp och gick emot mig.

"Dante" sa den blonda killen och sträckte ut sin hand.

"My" svarade jag och log lätt samtidigt som jag tog hans hand. Han log och satte sig tillbaka i soffan bredvid Valter igen.

"Tja, jag är Axel" sa den andra killen och log.

"My" svarade jag och tog i hand med honom också. Han nickade lätt och jag slog mig ner i den ena fåtöljen som Ludwig hade i sitt vardagsrum.

"Vänta är det den My?" Frågade Dante efter en stund. Det ser ut som om han hade tänkt en stund och sen kommit på något viktigt typ.

"Va" sa jag och kollade frågandes på honom.

"Det är ju din My" sa Dante och kollade på Noel.

"Vi är inte tillsammans längre" sa Noel och skakade på huvudet.

"Vänta Valter, är det samma My?" Säger plötsligt Axel förvånat. Nu förstår jag verkligen ingenting.

"Axel" säger Valter och spänner ögonen i honom.

"Omg det är samma My" säger Axel och gör en chockad grimas. Noel kollar på mig och försöker ge mig nån blick men jag förstår inte vad han menar med den.

"Vadå samma My?" Frågar jag och min blick pendlar mellan Valter och Axel.

"Ja Valter, berätta att det är denna My du har en crush på" säger Axel och slår Valter lätt på axeln. Först då fattar jag vad Noel menade. Jag kollar snabbt på honom och möter hans blick. Han ler medlidande (?) emot mig. Jag vet inte ens vad jag ska säga. Som räddning så hör jag hur dörren i hallen öppnas. Jag reser mig upp och skyndar ut i hallen. När jag kommer runt hörnet och ser Nelly börjar jag le som en idiot. Hon kommer fram till mig och kastar sig typ på mig. Jag kramar henne länge, säkert flera minuter eller något.

"Gud vad jag saknat dig" säger hon när vi släppt kramen.

"Jag har saknat dig också, vi har såå mycket att prata om" säger jag ivrigt och ler.

"Jag ser verkligen fram emot det" säger hon och ler. Jag är så himla glad att Nelly är här. Det var flera år sen sist. Nu ska jag berätta allt för henne. Allt som hänt. Allt om Noel, Ludwig och nu Valter då.

———————————
angående att ja ska se hov1 om tre dagar??😭😭😭😻😭😻😻😭😻😭😻 dör lite

Skäms inte för någonting som vi gjort -  Noel FlikeTempat cerita menjadi hidup. Temukan sekarang