Skäms inte för någonting som vi gjort - Noel Flike

fyrtioett

Noel

Lördag

My, 18:19
Kände gnistor

Jag, 18:21
Tack för bekräftelsen

My, 18:22
Lugnt :)

Jag, 18:23
Vill du börja om?

My, 18:26
Hur menar du

Jag, 18:28
Börja om allt. Oss

My, 18:29
Jag vet inte asså

Jag, 18:30
Jag saknar dig jättemycket

My, 18:30
Jag saknar dig oxå, mer än allt

Med en lätt suck la jag ner mobilen bredvid mig och kollade upp på Ludwig och Dante som satt och spelade. Helt från ingenstans har jag och Ludwig börjat träffa Dante och Axel igen. Vi brukade hänga mycket förr men sen slutade vi bara ses när dom slutade gymnasiet. Dante bara ringde häromdagen och frågade vad vi gjorde och om vi ville träffas en stund. Så vi träffade dom och pratade lite om vad som hänt efter deras student osv.

"Jag är fett hungrig, kan vi köpa mat eller nått?" Säger Ludwig och kastar iväg dosan. Antar att han förlorade mot Dante.

"Jag med, vi drar och köper pizza" svarar jag.

"Axel ring och beställ" säger Dante och kollar på Axel som sitter helt inne i sin mobil.

"Axeeel" säger jag och slår löst till honom på axeln. Han kollar förvirrat upp ifrån sin mobil.

"Ring och beställ" upprepar Dante som får en tumme upp till svar. Han går iväg ut i köket, antagligen för att få lite lugn och ro när han ska snacka i telefon. Efter fem minuter kommer han ut ifrån köket igen.

"Det är klart om 15, vilka hämtar?" Säger Axel och kollar på oss.

"Jag tar bilen, Noel ska du med eller?" Säger Dante som svar oså kollar han på mig.

"Visst" svarar jag och går ut i hallen. Vi drar på oss våra skor och halvjoggar ner för trapporna. Dante knuffar upp den tjocka tunga porten och vi går ut. Till min förvåning så duggregnar det ute. När jag kom hit var det strålande sol. Vi kommer fram till bilen och jag sätter mig i framsätet bredvid Dante. Han startar bilen och vi börjar åka emot pizzerian. Precis när Dante parkerat vibrerar det till i min ficka. Smidigt fiskar jag upp min mobil ifrån fickan och läser på skärmen.

My, 19:27
Jag vill börja om

Det vänder sig upp och ner i magen på mig av glädje och jag spricker upp i ett leende. Hela jag blir liksom varm.

"Kommer du eller?" Frågar Dante och vänder sig om emot mig. Han ser att jag ler som idiot och kollar frågandes på mig. Jag ignorerar det och går förbi honom in till pizzerian. Det är bara ett par framför oss som precis fått sin beställning så det tar inte lång tid innan pizzabagaren ger oss våra pizzor. Vi tackar för det och går ut ifrån pizzerian.

"Varför är du så glad då?" Flinar Dante när vi satt oss i bilen. Jag tvekar en kort stund om jag ska berätta. Han vet redan att vi hållt på innan men han vet inte om han vi kysstes för några dagar sen. Det vet ingen.

"Jag och My ska börja om" säger jag. Dante släpper blicken ifrån vägen en kort sekund och ler mot mig innan hans blick hamnar på vägen igen.

"Fan vad kul, då fattar jag om du är glad" säger han. Jag nickar lätt samtidigt som jag ler. Det kändes så bra. Den här gången ska jag få henne att älska mig.