Skäms inte för någonting som vi gjort - Noel Flike

femtionio

Noel

Torsdag
Det jag hatar mest här i världen måste ändå vara skolan. Allting är så jäkla drygt och tråkigt. Denna morgonen har vi haft 3 lektioner och det känns som om det gått 3 år. Ännu värre blir det när man är jättehungrig och det enda man längtar efter är lunchen. Men tillslut slutade våran tråkiga so-lektion och vi fick lunchrast så nu sitter jag och Ludde och väntar på My och Ellen. Dryga båda två. Dom slutade för typ 10 minuter sen och är ändå inte här än.

"Äntligen" säger Ludde. Jag tittar upp ifrån min mobil och ser Ellen och My komma gåendes emot oss.

"Hej" säger Ellen när dom kommit fram till oss.

"Jävlar va tid det tog" säger Ludwig och tillsammans börjar vi gå emot matsalen.

"Läraren höll oss kvar" svarar My med en axelryckning. Ludwig nickar som svar. När vi kommer in i matsalen så stinker det fisk. Usch.

"Det är ju fisk fyfan va äckligt" säger My med en suck. Jag kan inget annat än att hålla med. Vi tar oss lite mat och sätter oss vid ett bord. Egentligen bara slöseri med mat när man tar lite osen slänger man det ändå sen. Jag får i mig typ en potatis denna lunch, kul. Våran skolmat kan verkligen gå upp och ner. Ena dagen så är det jättebra mat och andra dagen är det oätbart. Dom dagarna brukar jag och Ludde och några andra killar från vår klass typ gå till donken eller något men så blev det tyvärr inte idag.

När vi kommit ut från matsalen så spenderar vi rasten på en bänk utanför skolan. Det är fortfarande nice väder så man får väll ta vara på sommaren eftersom den snart är slut.

"När ska ni släppa låten då?" Frågar My och lutar sig bak emot mig. Jag sitter på bordet och hon på denhär bänken precis nedanför. Jag lägger armarna om hennes hals. Hon kollar upp på mig och möter min blick en kort sekund. Det pirrar i magen. Hon är så jävla fin.

"Söndag tror vi" svarar Ludwig med ett leende. Vi är verkligen sjukt stolta över oss själva. Det känns så jäkla mäktigt, liksom att folk kommer höra våran låt. Det är sjukt typ. Lite overkligt men det kommer bli så fett.

"Nice, hoppas den är bra då" svarar Ellen och börjar skratta.

"Vi lovar, det är den" säger Ludwig och lägger huvudet lite på sne emot Ellen. Hon ser lite skeptisk ut samtidigt som hon flinar.

"My vi måste gå" säger hon sen och kollar på klockan på sin mobil.

"Usch" suckar My.

"Vi började för 2 minuter sen" säger Ellen och skrattar lite. My rycker på axlarna och ställer sig upp. Innan hon går vänder hon sig om emot mig och ger mig en lätt kyss på munnen. Hon för sitt ansikte närmare mitt öra.

"Jag älskar dig" viskar hon och ler innan hon börjar gå iväg. Jag blir typ helt ställd och chockad? Hon sa att hon älskade mig. Jag börjar le och det vänder sig upp och ner i magen på mig samtidigt som det pirrar. Det känns så bra. Hon älskar mig nu. Egentligen vill jag bara springa efter henne, ge henne en kyss och hålla om henne och aldrig släppa taget men hon har försvunnit in igenom skolans portar.

"Vad sa hon?" Frågar Ludwig. Först då inser jag att jag sitter och ler som en idiot. Jag kliar mig nervöst i nacken och försöker sluta le.

"Jadu Ludwig" svarar jag och flinar lite innan jag hoppas ner ifrån bänken.

"Hon älskar mig"

————————————
waoow nu älskar hon honom ;)) nawwwi
ett kapitel till er som är vakna, och är ni inte det så får ni väll läsa det när ni är vakna obv lol men hoppas ni tycker om de så ses vi i nästa del 👋🏽