Skäms inte för någonting som vi gjort - Noel Flike

tjugosju

Noel

Fredag
Idag är det fredag, och det är lika med fest. Iallafall enligt Ludwig som ordnat den. Tydligen vill han festa minst en gång i vecka hela sommarlovet. Ingen kommer ens orka det.

"Jävlar Noel nu börjar det komma folk" skriker Ludwig från andra sidan rummet. Han har redan blivit rätt packad. Jag själv har inte druckit lika mycket som honom. Men tillräckligt mycket för att ligga bakis hela dagen imorgon. Som svar till Ludwig ger jag en tumme upp och ler svagt innan jag för flaskan i min hand till munnen och tar en klunk. Varken Ellen eller My hade jag sett till heller. Men jag antar och hoppas att dom är på gång iallafall.

"Du ser full ut" flinar My och väcker mig ifrån mina tankar som varit på henne.

"Käft" muttrar jag skämtsamt. Hon skrattar till lågt och kommer fram till mig. Hon ställer sig bredvid mig och låter sin blick falla på soffan fylld med människor.

"Vet du om Valter kommer" säger hon efter en stunds tystnad och förflyttar sin uppmärksamhet emot mig.

"Jag tror det" svarar jag utan att släppa blicken, jag har fått stirrblick på Ludwig som sitter och skrattar nöjt i sin soffa. Jag hör hur My suckar lätt. Antagligen efter hon hört mitt svar.

"Du" säger jag och kollar på henne. Hon vänder sig om emot mig och möter min blick.

"Det är lugnt" fortsätter jag och lägger armen kring hennes midja. Hon ler och nickar som svar.

"My!! Noel!! Kom hit vetja" skriker Ludwig ifrån soffan. My flinar till och börjar gå. Hon vänder sig om emot mig och tar min hand. Tillsammans går vi emot soffan och slår oss ner bredvid Ellen och Ludwig.
Nån timme senare så kommer Valter. Han ställer sig framför oss.

"My, kan vi snacka? Enrum" säger han. Jag kollar på My.

"Ehm visst" mumlar hon och reser sig upp. Hon vänder sig om och ger mig en lugn blick innan hon följer efter Valter.

My

"My, kan vi snacka? Enrum" säger Valter som nyss kommit till festen.

"Ehm visst" mumlar jag till svar och reser mig upp och börjar gå efter honom. Jag vänder mig om emot Noel som ser lite orolig ut. Jag ger han en lugn blick innan jag sen följer efter Valter in i köket.

"Jag vill bara be om ursäkt för i fredags" säger han och kollar ner på mitt glas. Jag lägger huvudet lite på sne, hur kommer det här sig?

"Helt ärligt" börjar han.

"Jag var full då" säger han och tystnar. Jag rynkar pannan och kollar på honom.

"Va?" Säger jag.

"Ja, asså förlåt. Jag är verkligen inte sån och jag vet inte vad som flög i mig. Jag fattar om du tycker att jag är sjuk i huvudet" mumlar han skamset och kollar ner i golvet.

"Det är lugnt men vem är full mitt på dagen på en fredag?" Säger jag flinar till. Han kollar upp på mig och börjar skratta.

"Jag minns inte ens varför jag drack" svarar han och ler.

"Sjukt att du kunde springa ikapp mig, när du var full" flinar jag.

"Verkligen, jag är imponerad av mig själv" svarar han med ett skratt. Jag börjar lågt skratta med honom.

"Så det är lugnt?" Frågar han efter vi slutat skratta.

"Ja, jag litar på att det du säger är sant. Vilket jag tror för Ludwig och Noel trodde inte att du skulle bete dig så" svarar jag och ler. Han ler tacksamt mot mig och ger mig en kram innan vi går ut i vardagsrummet igen. Jag sätter mig ner bredvid Noel som ser förvånad ut.

"Vad hände?" Viskar han.

"Han bad om förlåtelse för i fredags, han förklarade att han var full och inte visste vad han gjorde. Allt är lugnt nu" svarar jag tyst emot hans öra.

"Vilken tur, jag vill ju inte att något ska hända dig" viskar han ännu närmare mitt öra. Det får mig att få gåshud över hela kroppen.

——————————
denna kväll/natt har jag skrivit 5 kapitel!! är så stolt över mig själv hahahh