Toxic // Dante Lindhe

Å T T I O F E M

Lördag 21 Juli 2018

Jag trär väskan över axeln efter att jag trätt på mig mina skor. Den tunna jackan hänger jag över armvecket och låser sedan upp ytterdörren. Dantes hand läggs försiktigt på min rygg samtidigt som vi båda stiger ut från lägenheten. Dante låser och tillsammans går vi ner mot bilen som ska ta oss till stranden. Idag hade värmen stigit ända upp till 28 grader och klockan stod endast på 10:18. Killarna hade tagit en dag ledigt igen, det förtjänar dem och vi hade bestämt att vi alla skulle dra ner till stranden tillsammans. Jag hade saknat gänget.

"Axel har flickvän, we think och jag tror han tar med henne idag."

Yttrar Dante när han öppnat upp bildörren till mig. Jag lutar mina armar mot dörren och kollar med ett chockat ansiktsuttryck på honom. Lyckan sprids inom mig och jag kysser Dante snabbt på läpparna.

"Nej va? Fan vad kul alltså, fina Axel."

Jag hoppar med ett leende in i bilen och knäpper fast mitt bälte. När Dante hoppat in i bilen kör vi ut från gatan och mot närmsta mataffär där vi ska handla dagens föda. Tio minuter in i bilfärden känner jag hans hand placeras på mitt lår och jag lägger min hand över hans.

"Hur gick det i torsdags? Hos hon den där barnmorskan?"

Jag skrattar lågt och tittar upp på honom. Han förflyttar sin hand mot växelspaken för att växla ner men låter den gå tillbaka till mitt knä igen.

"Hjärtat, fostret i min mage har knappt börjat utvecklas men vi gick igenom de så kallade konsekvenserna som kan uppkomma under graviditeten. Det vill säga illamående, humörsvängningar, trötthet osv. Vi pratade också om vilka tester vi skulle gå igenom under graviditeten och att det tyvärr under denna tid finns risk för missfall. Det är vanligast med missfall hos gravida kvinnor fram till vecka tolv och hon berättade att ifall det blöder en del nedtill så bör vi komma in."

"Så du säger alltså att missfall är något som är vanligt under de första veckorna i graviditeten? Baby du ska inte få missfall, det bara går inte."

Jag tittar ut på vägen och är snabb med att torka bort den ensamma tåren som lyckats rinna över. Med min hand i Dantes lyfter jag på den och kysser försiktigt hans handrygg.

"Älskling det är inget vi kan bestämma, vi får se hur det blir och hur fostret fungerar med utvecklingen i min mage."

Dante mumlar något lågt för sig själv som jag inte riktigt kan tyda men resten utav bilresan förblir tyst. Vi kommer fram till affären där vi plockar på oss det vi känner att vi vill käka under dagen och sedan påbörjas färden vidare till stranden. Dante parkerar bilen och vi hoppar ut med sakerna i våra händer.

"Jag ser dem."

Nere på stranden är det fullt av människor men en viss grupp sticker ut lite extra, vår grupp. En stor filt är upplagd med en massa dricka och mat. Just nu verkar Valter och Ludwig brottas samtidigt som alla andra skrattar och ropar. Dante och jag hoppar lite klumpigt ner i sanden efter att vi dragit av våra skor. Vi slingrar oss förbi allt folk skrattandes åt vad våra vänner egentligen håller på med. De har alla hunnit klä av sig till endast bikini och badbyxor. Jag lägger sakerna på filten samtidigt som en hög suck lämnar mina läppar.

"Fan vad ni är på hugget idag då."

Skrattandes går jag fram till Ludwig som har Valter på ryggen. Ludwig släpper ner Valter utan att tänka ett extra steg och hans lilla kropp faller till marken. Han grymtar till och boxar till Ludwig som inte verkar känna skuldkänslor för det han precis gjort. Ludwig skrattar hjärtligt och lägger armarna om min kropp. Jag hälsar på resten och väljer att gå fram till Axel och tjejen jag inte riktigt känner igen.