Vampyrhjärta

Kapitel 43

Sander vaknade av att regnet trummade mot taket. Först kunde han inte minnas var han var, men så kände han Zebs kropp ovanpå sin egen och kände hur bildörrens handtag skavde mot hans böjda ben.

Med ens kom minnena från gårdagen tillbaka; bilresan, solnedgången, picknicken. Det som hänt därefter i bilen.

Det hettade om kinderna när Sander tänkte på det och han kastade en blick på Zeb, som sov fridfullt med huvudet vilande mot Sanders bröst.

Sanders kropp kändes utmattad på ett sätt han aldrig varit med om tidigare; vilket inte var så konstigt eftersom det han varit med om igår kväll inte var något han upplevt förut.

Han försökte byta position där han låg eftersom han nu insåg hur trångt det var i baksätet på bilen, både på längden och bredden. Konstigt att han inte märkt det igår, tyckte Sander, fast insåg sedan att det kanske inte var så konstigt trots allt.

Han lyckades flytta sig några centimeter så att han låg på rygg, och i samma ögonblick blev han medveten om både sin egen och Zebs bara kropp. Han hade glömt bort att de var nakna och nu kändes det konstigt att så tydligt känna varenda insjunknad och utbuknad på den andres kropp mot sin. Han var särskild medveten om det som låg mot hans vänstra ben, det som fanns precis under Zebs midja...

Det hettade ytterligare om kinderna.

Zeb rörde på sig och gläntade på ögonen. Ett litet leende spred sig över hans läppar när han såg Sanders röda ansikte.

"Vad tänker du på?" frågade han och flyttade sig lite uppåt.

Sander kände hur 'det där' gled längs hans ben. Han rodnade häftigare.

Zebs leende blev bredare och han makade sig ännu högre upp. Nu låg de nästan i jämnhöjd och Sander kände hur det som nyss legat mot hans ben nu låg emot hans eget 'mitt mellan benen'.

"Du gillar det", flinade Zeb och nafsade lekfullt Sander i läppen.

Sander var allt för fokuserad på hur varenda centimeter av deras kroppar låg mot varandra för att kunna svara. Zeb skrattade lågt.

"Vad tyckte du om igår kväll?" frågade han sedan.

"Bra", klämde Sander ur sig samtidigt som Zeb justerade platsen där han låg ännu lite till.

"Bara bra?"

Zeb log från öra till öra.

"Mycket bra. Jättebra."

Zeb andades Sander i ansiktet och kysste hans läppar.

"Var det din första gång?" frågade han ömt.

Sander nickade ansträngt. Han hade fortfarande bara fokus på hur Zebs kropp trycktes mot hans.

"Vilken tur att jag fick den äran."

Sander lyckades med en kraftansträngning möta Zebs ögon.

"Din... Jag känner din..."

Zeb flinade ännu större.

"Är det skönt?"

Sander brottades med sig själv. Han ville ge efter och släppa ut det stön av välbehag som ville ur honom, men han ville inte erkänna hur snabbt han blev upphetsad.

Dock tycktes Zeb lätt kunna läsa Sanders tankar rätt ur ansiktet på honom.

"Du tycker att det är skönt", sa han och rörde sig lite från sida till sida ett par gånger.

Då kunde Sander inte hålla tillbaka det längre, och han utstötte en utdragen, hög suck.

Zeb flinade och böjde sig fram för att kyssa Sander. Sander tog tillfället i akt och kysste tillbaka; vad som helst som fick Zeb att tänka på annat än hans tomatröda ansikte och Sander att tänka på något annat än hur Zebs nakna kropp kändes. Även om det var en väldigt bra känsla.