Those three little words - f.s

Del 21

Hela överraskningsceremonin hade lyckats och Lovisa som inte hade en aning om att det här skulle hända blev mer än förvånad när vi alla hoppade fram i det mörka rummet när hon klev in med Ogge. Hon hade dock förstått redan innan att det där med att jag och Felix satt fast i en hiss i ett hus i Gamla stan inte riktigt var sant men ändå blev hon överraskad. Från en början hade hon blivit lite arg då hon inte gillade för mycket uppståndelse runt sig. När hon insåg hur mycket vi hade arbetat för att både hålla tyst om den här festen och även fixa i ordning den hade hon blivit tårögd.

Nu stod hon och jag inne på en toalett och hjälptes åt med att få på henne en paljettklänning som jag och Felix hade köpt till henne när vi hade varit och köpt min klänning. Hennes paljettklänning var i en mörkblå nyans och hade en väldigt öppen rygg. Som detaljer hade klänningen tunna spagettiband som var det enda som höll uppe klänningen på hennes kropp.

"Alltså jag kan inte fatta att ni har gjort allt det här för mig", sa hon medan jag försökte korta hennes axelband för att hon inte skulle visa alltför mycket av hennes bröst.

"Och jag kan inte fatta att du ljög för mig om det där med Oscar", flinade jag tillbaka med en skämtsam ton på rösten. Hon tittade fundersamt på mig precis som att hon inte hade en aning om vad jag pratade om - vilket hon egentligen hade.

"Vad menar du med det?" undrade hon prövande och försökte se så oskyldig ut som möjligt, vilket hon inte lyckades med det minsta då ett litet leende syntes på hennes läppar.

"Oscar berättade allt för mig, eller ja - inga detaljer om hur ni gjorde det men han berättade för mig att ni faktiskt hade legat med varandra vilket du förklarade för mig att ni inte hade gjort", svarade jag och höjde ögonbrynen. En lätt suck hördes från hennes håll och sedan pryddes hennes läppar med ett ännu större leende. Jag hade lite svårt att tyda hennes leende, om det var för att hon fick bilder i huvudet om hennes förflutna eller om det var tänkt att vara hånfullt mot mig.

"Men alltså, eh", började hon osäkert och drog handen genom håret.

"Det är lugnt, du behöver inte förklara dig, nu vet du i alla fall att jag vet om detta och att du någon gång kommer få igen för att du hållit det där hemligt för mig", skrattade jag till och slog till henne löst på rumpan då jag var klar med att fixa till banden på hennes klänning.

"Bara så att du vet så gillar Oscar dig fortfarande, han sa det till mig också. Så gillar du honom, gå all in i kväll", blinkade hon.

"Du är ju hopplös Maja", fnissade hon och lade handen över rumpan där jag hade slagit henne lite löst. Jag lade handen på låset och låste upp toalettdörren och gick med henne ut till lokalen igen. Musiken var i fullgång och människorna på Lovisas födelsedagsfest var alla på bra humör, därför kändes det som att inget kunde förstöra för oss den här kvällen. Ingen som vi hade bjudit in var sådana som gnällde eller var trista utan snarare tvärt om, nästan jobbigt överaktiva enligt Felix eftersom det var han som hade koll på vilka de flesta var.

"Ladies, ni ser bedårande ut i kväll", log Felix och sträckte ut armarna för att omfamna oss i varsin kram. Jag skrattade lite åt hans ordval då han verkligen försökte låta som en riktig charmör, vilket han i och för sig också var större delen av tiden.

"Du ser inte så pjåkig ut du heller", svarade Lovisa och sneglade över mot Oscar som nu tonade upp vid Felix sida. Han bar ett brett leende på läpparna och bara nickade lite som en hälsning till mig då vi redan hade hälsat och snackat med varandra tidigare idag. Till Lovisa gick han dock och gav henne en kram, sa grattis personligen och ställde sig igen vid Felix sida.

"Oscar du kan ju ta en bild på mig och mina damer här, jag känner att jag behöver något att fylla min instagram med." Felix drog upp sin telefon från bakfickan och sträckte över den till Oscar som vänligt tog emot den. Jag och Lovisa som båda föredrog att stå på den vänstra sidan då vi båda var mest fotogeniska från det hållet, klunsade om vem som skulle få stå på vilken sida om Felix. Den här gången vann hon och därför fick jag lov att ställa mig på den högra sidan av Felix.

"Jag känner mig så liten när jag står här", fnissade jag när Felix lade sin hand på min rygg.

"Det kanske också är för att du är liten min vän", flinade Felix och tittade ner på mig som var åtminstone ett huvud kortare än honom.

"Titta in i kameran nu, jag orkar inte stå här hela kvällen", sa Oscar lite otåligt och höll upp telefonen som tillhörde Felix. Vi slutade snacka och vände all vår fokus på att mobilkameran och Oscar som stod bakom och gjorde löjliga miner. Några kameraljud hördes från mobilen och sedan överlät han mobilen till Felix igen.

"Medan vi ändå håller på kan någon av er ta en bild på mig och Lovisa också." Oscar gjorde precis som Felix och plockade fram sin telefon ur en av de främre fickorna på sina tighta jeans. Hur han ens lyckades få ner telefonen i den var en stor fråga jag ställde mig.

"Värst vad alla vill ha bild med mig idag", sa Lovisa och slängde med håret.

"Välkommen till kändislivet gumman", retades Felix och knäppte bilden med Oscars mobil.

"Kändislivet passar mig väldigt bra måste jag säga. Jag är som gjord för att vara den alla tittar på, för liksom vem vill inte titta på mig?" Lovisa lät oseriös på röten och det roade mig väldigt mycket när hon höll på som hon gjorde. Hon fick mig alltid att skratta både en och två gånger.

När alla bilder var tagna, klänningarna var fixade och allt vad det nu var så var jag mer än redo att först och främst lära känna fler personer här inne men även att släppa loss lite. Jag hade inte sedan jag regelbundet hade börjat hänga med Lovisa och gänget, haft tid till att vara ute lika mer, därför kände jag att jag riktigt suktade efter att bara få släppa allt jobbigt och festa lite.

"Alltså fan Maja, den här festen gjorde vi bra måste jag säga", sa Felix som ännu inte hade försvunnit iväg någon annanstans i den här lokalen för att småprata som han var väldigt bra på att göra.

"Det tycker ärligt talat jag med", log jag glatt och tittade omkring på alla människorna som verkade ha det trevligt. Speciellt Lovisa som verkade trivas mer än bra i Oscars sällskap. Medan jag tittade på människorna som var utspridda lite överallt så kände jag hur Felix händer placerades på vardera sida om mina höfter och han drog mig närmre intill sig. Jag släppte min fokus på människorna runtom och lade den istället på honom och hans vackra ögon. Hans blick som låg varsamt på mig blev alltmer intensiv och sakta men säkert så raderade han en aning av avståndet mellan oss. Jag som var betydligt mycket kortare än honom ställde mig lite lätt på tå för att hjälpa till att radera mellanrummet då jag kände på mig precis vad det var han ville.

Försiktigt förflyttades en av Felix händer från min höft upp till min kind och han strök den varsamt med sin tumme, nästan på det sättet som att han var rädd att jag skulle gå sönder. Hans andedräkt puffade i mitt ansikte och jag kunde nästan känna hans läppar mot mina när vi blev avbrutna av att någon hade fått för sig att det nu var dags för tårtan.