Those three little words - f.s

Del 14

Majas Perspektiv
Mitt korta blonda hår blåste lite löst i vinden där jag gick sida vid sida med Lovisa på väg till hennes dansträning dagen efter jag och Liv hade bråkat så där mycket. De hade tydligen någon jätte viktig konsert i slutet av juni och igår var det en viktig repetitionsdag för henne så jag kunde inte följa med henne till dansen då utan det fick bli idag istället. Jag hade inte så stor koll på något som hände med Lovisas dans och det lät kanske jätte elakt men jag var helt enkelt inte insatt i vad de höll på med. Man kunde väl säga att jag var minimalt intresserad av det för att vara ärlig.

"Så har du pratat något med Liv sen igår?" Lovisa kollade på mig stora intensiva ögon. Jag skakade på huvudet. Inte ens ett sms hade jag fått av henne där de stod någon sorts ursäkt. I skolan hade hon knappt kollat på mig en enda gång utan bara umgåtts med de andra populära tjejerna i klassen, dem tjejerna som bryr sig mer om sitt utseende och om killar än hur de beter sig. Fast ärligt så passade hon med dem. Liv skulle inte kunna gå en meter utan smink eller utan den perfekta outfiten. Just nu hade jag dock inte så stor lust att prata med henne heller, hon måste själv inse att hon inte kan gå runt och säga vad hon ville och sedan förvänta sig att folk inte skulle reagera på det. Lovisa rynkade ihop pannan och snörpte ihop munnen. Som hon tänkte på något. Jag avbröts av att ett tjugotals tjejer började skrika.

"Herregud det är Lovisa", utbrast några av tjejerna medan några andra utbrast "är de sant att du och Oscar är tillsammans?"

Det tog inte lång tid för mig att inse att det var foooers som var där. Dels så var vi nästan precis utanför base där killarna dansar och sen så vet ju de flesta foooers vem Lovisa är. Det var ganska konstigt och se hur alla tjejer blev så glada av att se Lovisa, tänk att jag själv stod här för bara några dagar sen med exakt samma dröm som alla andra. Att få träffa killarna och nu så har jag Felix nummer och träffar honom då och då. Det är ganska overkligt på ett sätt. Lovisa verkade inte bry sig om vad folk skrek utan fokuserade blicken rakt framför sig, jag gjorde det samma. Direkt när vi kom fram till dörren till byggnaden så slog Lovisa in den fyrasiffriga koden och höll upp dörren för mig.

"Damerna först." Lovisa visade med handen att jag skulle gå in. Jag skrattade och gjorde som hon sa. Min blick for direkt till två gestalter längre fram i korridoren. Båda var killar och de verkade fullt koncentrerade på något. Jag skulle känna igen den ena killen nästan vart jag gick. Hans blondbruna hår prydes idag inte av en keps och inte heller en mössa. Jag skulle ljuga om jag sa att han inte var attraktiv utan keps, för de var han.

"Sluta stirra", Lovisa puttade till mig i sidan och ett stort flin spred sig på hennes läppar. En ljusrosa ton dök upp på mina kinder. Rodna var ingenting jag gjorde vanligt viss. De två killarna hade antagligen hört Lovisa och vände sig om och Felix sprack genast upp i stort leende när han såg mig.

"Hej tjejer!" utbrast han och joggade fram till oss. Utan förvarning så drog han in mig i en kram. Jag la tveksamt mina händer runt hans nacke. Att krama killar var ingenting jag var vann vid. Jag höll knappt på med killar överhuvudtaget. Vi drog oss ifrån och Ogge kom emot oss med höjt ögonbryn.

"Oscar men du kan kalla mig ogge", presenterade han sig och sträckte fram handen. Egentligen hade han inte behövt presentera sig för mig eftersom jag redan visste mycket väl vem han var men det hade han ingen aning om och det var lika bra det. 

"Maja, Lovisas vän", jag skakade om hans hand tillbaka.

"Jag ska bara byta om men du kan ju följa med killarna till danssalen, de verkar ju redan ombyta", flinade Lovisa och strosade iväg mot omklädningsrummet. Felix och Ogge vände sig om och började sin vandring mot danssalen nästan längst bort i korridoren.

"Förresten jag har hittat den perfekta lokalen till Lovisas fest." Felix gjorde ett sorts tecken med fingrarna som antagligen skulle menas något med perfekt men han misslyckades helt samtidigt som han saktade ner farten och kom jämnsides med mig.

"Vart då?" Jag kollade upp på honom och såg hur han redan tittade på mig med intensiva ögon.

"Någon lokal i gamla stan, pappa fixade den åt mig, jag kan skicka en karta och sen planlösningen så vi kan börja planera vart allt ska stå." Han synade med med blicken innan han tittade upp igen. Han öppnade dörren in till lokalen.

"Det blir perfekt, gör det", log jag mot honom. Hans blick flackade emellan mig och de två andra killarna som stod på andra sidan av lokalen. Som om han inte visste om han skulle stanna med mig eller om han skulle gå till dem andra två band medlemmarna.

"Gå du, Lovisa kommer nog snart ändå" mitt svar var enkelt. Han nickade sakta och log ett snett leende innan han skuttade iväg till hans andra två vänner. Jag satte mig ner på golvet och lutade ryggen mot vägen bakom mig. Min blick landade på Felix. Jag granskade honom. Hans blondbruna hår var ruffsigt och han fixade frustrerat till de flera gånger, men de var som om det inte ville sätta sig på hans huvud. På kroppen hade han ett svart linne med munkar på och på benen hade han ett par röda harems byxor. Han var snygg idag, riktigt snygg.

"Jag vet att min vän är snygg men sluta stirra på honom", jag väcktes ur mina tankar utav att Lovisas röst nåde min öron. Jag tittade upp på henne där hon stod med händerna i kors över brösten.

"Jag kommer snart, ska bara på toa" , svarade jag och ställde mig upp och kilade iväg till toan som låg nästan exakt bredvid tjejernas omklädningsrum.

Felix perspektiv
Jag skrattade åt ogge som försökte imitera någon rolig video han hade sätt i går kväll. Oscar såg ännu mer förvirrad ut än mig och ett skratt slank ur honom också.

"Hejsan!" Lovisa ansikte dök upp bredvid mig. Jag hoppade till och Lovisa började skratta.

"Vart har du din vän?" frågade ogge och slutade nästan direkt imitera videon.

"Hon skulle på toa", svarade hon och log mot mig.

"Jag svär på att jag sätt henne innan, jag svär på att hon är tjejen vid busshållplatsen", utbrast jag och slog drastiskt ut med armarna. Både Oscar och ogge höjde ögonbrynen.

"Tjejen vid busshållplatsen, vad är de du pratar om?" Oscar såg ännu mer förvirrad ut än vad han gjorde en minut tidigare.

"När jag bråkade med Amanda så träffade jag en tjej vid busshållplatsen, hon var jätte snäll mot mig och erbjöd mig en näsduk och en axel att gråta mot", jag tittade på Lovisa som tittade med en konstig blick på mig precis som att hon visste något jag inte visste.