Please, Remember Me ~ 4

Kapitel 17

Leonora Styles

"Noah?!"

Min panikslagna blick sökte över det mörka rummet

"Noah!!"

Jag famlade genom mörkret. Mina försiktiga steg ekade mellan betongens kalla väggar

"Noah!!"

Mitt rop ekade i takt till mina steg.

Gråten tryckte på.

Jag faller plötsligt till marken.

En smärta stöter som elektricitet från handleden och upp i armen när jag tar emot mig på betonggolvet.

Mina ben låg över något, om inte någon.

Jag biter ihop och med skakig hand famlar jag efter det jag snubblat över.

Hjärtat bultar hårt och hela kroppen skakar när jag känner på det som ligger framför mig.

En människa..

Fort inser jag att telefonen ligger i min jackficka.

Jag tar upp den med min friska hand och överväger några få sekunder på om jag verkligen borde tända ficklampan.

Min tumme velat ovanför ficklampsknappen.

Skräcken för att hitta min 6årige son liggandes där var det som fick mig att tveka.

Jag drog in ett skakigt andetag och tryckte på knappen.

Ett hjärtskärande skrik ekar genom rummet.

"Ta det lugnt! Nora du drömmer!"

Jag öppnar ögonen och slänger mig upp i sängen.

Svetten rinner längs min kropp och min andning är häftig.

Jag lutar mig mot Niall och försöker andas i hans takt.

Jag sluter sakta ögonen och känner hans hand stryka min arm

"Allt var en dröm, somna om"

Hans röst var raspig och lugn.

Ännu en gång lugnade Nialls hjärtslag mig.

Jag slöt ögonen och somnade om.

Niall Horan

Månaderna tills vår prins skulle komma räknades ner.

Endast tre månader kvar.

Jag la mina händer på Noras mage och började smått prata med den

"Hej min prins, om tre månader får du se dagsljuset. Mamma kämpar på här för att du ska få det bra"

Någonstans i mitt bakhuvud kände jag ändå att något inte stod rätt till med Nora, att något snart skulle hända.

Men jag la den tanken så långt bak jag kunde, inget skulle få hända henne.

***

Noras tjutande skratt ekar i skogen. Hennes kinder är rosiga och en varm ånga lämnar hennes läppar i skrattet.

Hon stänger ögonlocken och huvudet far bakåt när ännu ett långt härligt skratt far ur hennes mun.

Håret faller lätt på ryggen.

Hon sätter ena handen för munnen och små tårar lämnar hennes stängda ögon.

Tårar av lycka.

Så länge sedan jag sätt henne så lycklig, skratta så mycket.

Hon rätar upp huvudet och öppnar ögonen i samma stund som hon låter en trött suck lämna hennes mun.

Hon harklar sig och torkar bort tårarna. Hon låter blicken falla på mig.

Hennes blågröna ögon glittrar och leendet lyser starkt

"Du är så vacker"

Säger jag lågt och låter huvudet falla lite på sne.

Hon tittar generat bort och låter håret falla för hennes ansikte.

Jag lutar mig närmare henne och stryker  håret från hennes ansikte.

Mina läppar möter hennes i en mjuk kyss medan mina fingrar sakta smeker hennes kind

"Niall James Horan"

Viskar hon mot mina läppar

"Jag älskar dig"

~~~

Jag kanske tänkte köra en Q/A igen.
Så om ni vill det så kommentera👌🏼

Haha på Wången har vi en regel att om man ramlar av hästen så bjuder man på tårta.

Gissa vem som ramla av? JAAG👏🏼

Hästen regera inte ett skit när jag skänkla och smacka när jag skulle få in galoppen. Sen började han galoppera när jag inre var beredd och han var  och jag hade längt på tyglarna för jag skulle börja om från skritt och då drog han iväg i korsgalopp snabbt som fan så jag tappar båda stigbyglarna, hamnar på fel sittben och far av i svängen.

Johanna filmade så videon ligger uppe på min Facebook haha😆