Please, Remember Me ~ 4

Kapitel 3

Leonora Styles

"Det är dags Nora, att ta farväl av mormor"

Jag skakade på huvudet.

Mammas röst var skakig och hon var nära till tårar

"Men det är för tidigt"

Tårarna försämrade min syn så den blev suddig

"Cancern väntar inte gumman jag är ledsen"

Tårarna rann snabbt ner för mina kinder

"Jag ber Niall skjutsa mig"

Jag tog ett djupt andetag

"Bra, vi möter er på sjukhuset"

Vi la på och Niall kom precis in i rummet.

Jag vände mig om och tittade på honom med rödsprängda ögon

"Det är dags Niall hon försvinner snart"

Jag skrynklade sorgset ihop ansiktet och släppte ut alla tårar.

Niall satte sig ner och omfamnade mig. Hans hjärtslag fick mig alltid att slappna av

"Såja, schh. Det blir bra, hon är så stolt över dig och kommer bevaka dig på din axel"

Jag borrade ner ansiktet i Nialls mörkröda tjocktröja och andades in hans doft

"Kör du mig till sjukhuset?"

Frågade jag fortfarande med ansiktet mot hans tröja

"Självklart, straight away"

Sa han och placerade en kyss på mitt huvud.

Niall Horan

Snön yrde och gjorde det svårt att se.

Vindrutetorkarna hjälpte bara för sekunden.

Jag koncentrerade mig på att se något men det var omöjligt.

Min blick sökte sig ner till min mobil som låg vid handbromsen och ringde.

Nora tog den och svarade

"Hej Harry"

Min blick pendlade mellan henne och vägen

"Det är en förfärlig storm, det kan ta flera..Niall akta!"

Utbrast hon och slog ut med armen.

Jag ryckte till och fäste blicken på vägen. Min fot tryckte ner bromsen så hårt att det kändes som att foten skulle gå igenom golvet. Bilen snurrade runt ett halvt varv och kraschade in i en driva av pudersnö och det tog tvärstopp.

Nora tappade telefonen som flög in i framrutan när hon for framåt mot handskfacket i det hastiga stoppet.

Jag knäppte loss bältet och vände mig snabbt om mot Nora

"Mår du bra?"

Frågade jag panikslaget och andfått.

Hon lutade sig bak och andades tungt.

Hon nickade och stängde sakta ögonlocken

"Förlåt Nora.."

Hon öppnade ögonen

"Det var svårt att se det är inte ditt fel"

Jag tog telefonen som landat vid min högra fot.

Samtalet hade brutits och hela telefonen var skadad och glaset föll från skärmen.