Kapitel 33

247 22 3
                                    

Leonora Styles

8 dagar kvar till min födelsedag.

Denna morgon var Niall sur.

Jag visste inte när han blev det eller varför.

Han var inte sådär sur på riktigt utan mer den här sura han brukar vara då han vill markera att något är fel, då han är överdriven i sina handlingar och rörelser för att visa för mig att han är sur, men inte vill säga något

"Har Mr surpuppa tänkt berätta vad som är fel eller ska jag fortsätta ignorera det?"

Han kniper ihop munnen ännu mer och vänder sig om mot diskbänken för att diska en ensam tallrik

"Ser du Noah? Visst är pappa barnslig? Jaa det är han"

Säger jag med en såndär tillgjord röst man alltid får när man pratar med bebisar.

Noahs ögon blir stora och han blinkar
upprepat

"Ah, Lou"

Stönar Niall och vänder sig hastigt om medan han lägger armarna i kors

"Ehm, euw. Jag vill inte ens veta Niall"

Säger jag ger honom en äcklad min

"Åh, hmm, du kanske inte kommer ihåg"

Jag höjer ögonbrynen och tittar förolämpat mot honom

"Jag har då faan inte legat med Louis om det var det du trodde"

Han suckar och kollar på mig som om jag är helt dum i huvudet

"Din dröm kan inte ha varit så jävla fantastik som det lät om du inte ens kommer ihåg"

Fnyser han och skrattar sarkastiskt

"Är du sur över en dröm?"

"Ja, låt mig!"

Utbrister han och slår ut med armarna

"Jaja, okej. Kom Noah vi låter pappa vara bitterfitta ifred"

Jag lyfter Noah ur barnstolen och går med irriterande steg till sovrummet.

Noah och jag skulle mysa idag och titta på Pippi Långstrump.

♪Här kommer Pippi Långstrump tjolahopp tjolahej tjolahoppsansa, här kommer Pippi Långstrump, ja här kommer faktiskt jag♪

Redan efter det här var jag less, men Noahs ögon var klistrade på tv:n.

Att jag drömt att jag legat med Louis var ofattbart. Men jag kan inte styra över mina drömmar.

Niall överreagerar något så förbannat mycket. Men det är sött, han bryr sig. Men JÄVLAR vad irriterande det är just i stunden.

***

Efter två timmar av Pippi fucking Långstrump så sover äntligen Noah.

Jag stänger av skiten och hoppas på att Noah aldrig någonsin ber mig att sätta på det igen.

Jag lägger filten över honom och går ut i köket för att ta ett glas vatten.

Niall sitter och scrollar på mobilen vid köksbordet

"Har bitterfittan bitterfittat klart nu?"

Frågar jag och tar ett glas ur skåpet

"Nej."

Svarar han kort utan att släppa mobilen med blicken

"Ja jag tänker då inte be om ursäkt för att jag drömmer något jag inte kan kontrollera, så du får nog vara bitterfitta ett tag till"

Han brukade alltid vinna när han var på det här surhumöret men nu fick det vara nog. Nu var det Game On och tillsist Game Over, där jag skulle stå som vinnare.

Niall Horan

Nora hade bestämt sig för att spela spelet och jag tänkte inte förlora. Om så detta skulle pågå i dagar, veckor eller till och med år, skulle jag inte ge upp.

Vi var rätt barnsliga egentligen, men rätt ska vara rätt.

Jag släcker lamporna när mörkret fallit in i hörn och vrår. Jag tänder några doftljus och virar in mig i en filt endast iklädd underkläder. En lite skål med Noras favorit chips får stå prydligt på bordet och hennes Favoritfilm visas på tv:n, Dear John.

Nu jävlar är det Game On.

Från sovrummet kan jag höra introt till Postis Pär

♪Postis Pär nynnar glatt när han kör till byn med sin katt. Nu hörs fågelsången mitt i soluppgången. Pär han är en riktigt lycklig man, ja Pär han är en riktigt lycklig man♪

Jag skrattar nöjt för mig själv, hon kommer vara galen efter alla dessa barnprogram.

Hon kommer med släpande steg in i köket för att fixa välling åt Noah som det börjar bli sovdags för.

Jag kan se hennes blickar som vandrar försiktigt över vardagsrummet. Även fast hon försöker vara diskret så misslyckas hon

"Istället för att kasta odiskreta blickar kan du ju ge upp och komma hit"

Säger jag omotiverat även fast jag gärna skulle vilja känna hennes hud mot min

"Inte en chans, jag och Noah ska kolla på postis Pär och sova"

Jag hör på hennes röst hur lider inombords och hur gärna hon vill krypa ner bredvid mig

"Du som redan har bäddat ner dig så jävla mysigt i soffan kan lika gärna sova kvar där inatt, Noah har tagit din plats på obestämd tid"

Muttrar hon och tar ut nappflaskan från mikron och stegar iväg igen. Dörren smäller igen och låses.

Den tjejen alltså, så jädrans envis och så sjukt sexig när hon är arg.

Imorgon kommer hon komma krypandes och be mig att sluta vara sur.

Men spelet kommer fortsätta ett litet tag till, iaf till hennes födelsedag.

~~~

Tillbaka till Wången snart😻

Asså åh kan inte fatta att otra tour är över nu, deras sista gruppkram alltså ååh jag gråter så mycket inombords.

Until 2017 boys💗

Please, Remember Me ~ 4Donde viven las historias. Descúbrelo ahora