djävul till plastbror

Kapitel 28

Pappa körde upp bilen på en uppfart till ett stort vitt hus. Vi gick ut ur bilen och pappa tog min stora resväska medan jag tog min handväska. Pappa ledde vägen in. Vi gick in genom dörren och pappa ropade något på tyska.
Jag tog sakta av mig skorna och tittade mig omkring. Vi stod i en hall. Framför oss var det en stor spiraltrappa till vänster och öppning till resten av huset på höger sida.

Efter bara några sekunder kom två barn springandes. Bakom dem gick, förmodligen, deras mamma. Alla hade ett stort leende på läpparna och jag log tillbaka.
"Det här är Freja, min dotter från Sverige. Som ni vet ska hon bo här i två veckor och jag vill att ni pratar svenska när hon är här, ingen tyska" sa pappa. Jag log tacksamt mot honom.
"Freja, det här är Simon, min son. Han är sju år" sa pappa och gestikulerade mot killen som stod mittemot oss. Jag nickade och log mot Simon.
"Här har vi min dotter Annie, hon är elva år" fortsatte pappa och flyttade armen mot tjejen bredvid Simon. Jag nickade återigen och log mot Annie som glatt besvarade mitt leende.
"Och tillsist min fru, Camilla" sa pappa och nickade mot mamman som stod bredvid sina barn. Jag log mot henne och hon log tillbaka innan hon tog ett stort kliv fram och omfamnade mig. Jag blev först chockad, men kramade henne sedan tillbaka för att inte verka otrevlig.
"Så trevligt att äntligen få träffa dig" sa hon glatt i mitt öra.
"Detsamma" svarade jag eftersom jag inte visste vad jag skulle svara.

Allihopa visade mig runt i huset tillsammans. Det var stort och rymligt. På nedervåningen var det två gästrum, ett vardagsrum, ett badrum, kök och kontor. På övervåningen fanns det ett badrum, ett vardagsrum och tre sovrum. Det fanns även en stor balkong och de hade en uteplats med en stor pool. Nedanför poolen och uteplatsen fanns en gräsmatta som var perfekt klippt och buskar och träd gjorde tomten mysigare.
Det gjorde mig en aning irriterad att pappa hade levt såhär medan jag och mamma fick kämpa för att ens ha råd att bo i vår gamla, lilla lägenhet. Efter att vi flyttade ihop med Anders och Aron fick vi ordning på ekonomin och kunde börja leva normalt, men jag vet att mamma skäms över att Anders bidrar mycket mer med pengar inom familjen.

"Mår du bra, Freja?" frågade pappa plötsligt. Jag insåg att jag stod ute på altanen med hela pappas familj framför mig och bara stirrade.
"Ja, jag började bara tänka på annat" sa jag snabbt och log ett fejkat leende. Pappa log och nickade.

Pappa visade mig upp till mitt rum. Det var ett av gästrummen på nedervåningen. Han lyfte in min väska.
"Det är middag om en halvtimme så du kan ju packa upp om du vill" sa pappa tveksamt. Jag nickade. Han lämnade mig ensam i rummet och jag tittade mig omkring. Det var en dubbelsäng, en stor garderob, en soffgrupp och en tv i rummet. Allt var vitt och svart. Jag suckade och satte mig på sängen. Jag drog upp mobilen ur bakfickan för att se om jag hade fått ett sms eller ett missat samtal från Aron. Mitt leende sjönk när jag insåg att han inte hade hört av sig. Och det skulle han inte göra heller. Vi fick inte ha kontakt med varandra av mamma och Anders. Det kanske var bäst att vi gjorde som de sa.
Jag la tillbaka min mobil i bakfickan och reste mig upp. Den stora resväskan låg på golvet och jag lyfte upp den i sängen för att lättare kunna packa upp den.

Hela resväskan var precis uppackad när Camilla ropade att det var middag. Mina steg styrde ut mot köket. Camilla höll på att duka fram maten på bordet. Annie och Simon kom springandes och slog sig ner vid bordet. Pappa kom in i köket och gav mig en gest som visade att jag skulle sätta mig bredvid Annie. Jag log lite lätt innan jag satte mig ner bredvid Annie. Mittemot oss satt Simon och Camilla medan pappa satt på ena kortsidan.
Vi började äta och prata om lite allt möjligt.

Kvällen gick och vi hade riktigt roligt och mysigt tillsammans.
Klockan var mycket och alla hade gått och lagt sig. Jag låg i min säng och höll på med mobilen. Jag var inne på instagram och scrollade igenom mitt flöde. Mitt intresse stannade på en bild som Iza hade lagt ut. Iza, Stella, Ty och Daniel var med på bilden. Det var en flamsig bild och de verkade ha väldigt roligt. Som bildtext hade hon skrivit "vi saknar dig, frejis :*". Jag log och kände hur kroppen fylldes av värme. "och jag saknar er :*" kommenterade jag på bilden. Den kvällen somnade jag med ett leende på läpparna.

Jag vaknade av att någon knackade på min dörr.
"Kom in" mumlade jag med min hesa morgonröst. Pappa klev in i rummet och jag satte mig upp och drog min hand genom håret.
"Godmorgon. Det är frukost om tio minuter" sa pappa med ett leende placerat på läpparna. Jag nickade och log tillbaka. Pappa lämnade rummet och jag reste mig upp ur sängen och klädde på mig.

Tio minuter senare gick jag ut till köket och möttes av hela pappas familj som satt runt köksbordet där frukosten var framdukad. Jag sa godmorgon till alla innan jag satte mig ner vid bordet.
"Jag tänkte att vi kunde åka till stranden idag, vill ni det?" föreslog Camilla. Annie, Simon och jag nickade glatt.
De två veckorna hos pappa i Tyskland kanske inte skulle bli så hemska trots allt.

•••
Drömhus..
Hur verkar Frejas pappas nya familj vara?

Igår upptäckte jag att omslagsbilden till den här berättelsen var lite fel. Jag hade skrivit fel kontonamn.. Så jag & min bästa vän fick leta efter orginalbilden hela kvällen, tillslut hittade jag den och redigerade ett nytt omslag.. Piiiinsamt..

Jaja. Vad tycker ni om berättelsen än så länge? Vad kan förbättras? SVARA PÅ FRÅGORNA SÅ BLIR JAG JÄTTEGLAD!!!!!

Puss & kram <3