Inte som planerat

Del 1

"Ska inte du också hjälpa till att bära in alla saker?" Frågade Astrid, pappas nya sambo. Jag  stod och kollade på när pappa, Astrid och Astrids barn plockade in lådor och möbler in till vårat nya gemensamma hus. Astrid har en son, han heter Rickard och är två år äldre än mig och så har hon en dotter som heter Kajsa som är ett år yngre än mig. Det blåste kallt, himlen såg grå ut och det såg ut som om det skulle kunna börja regna när som helst.

"Maja! Du får fan hjälpa till" utbrast Rickard som stannade upp framför mig. Han stod och bar en flyttlåda, den såg tung ut. Rickards självsäkra och sura blick irriterade mig men jag lyssnade på honom och hjälpte till att bära in.

"Wow, du har inte packat upp ser jag!" Jag satt i min obäddade säng i mitt rum fyllt med endast massa flyttlådor, säng och skrivbord när Kajsa klampade in. Hennes beteende skulle gjort mig irriterad men hennes snälla energi, stora leende och gulliga bruna fläta fick mig att le. Hennes små fräknar fick henne att se ännu gulligare ut. Jag titta upp från den bärbara datorn jag hade i mitt knä.

"Vadå har du redan börjat?" undrade jag.

"Japp, jag hade tänk att hjälpa mamma och Tommy, hänger du med?"

"Jag kommer alldeles strax". Kajsa nickade förstående och gick igen. ''jag måste gå och hjälpa dom att packa upp brb :*******''skrev jag till Agnes och stängde igen datorn. Agnes är min bästa vän, hon har långt beige hår och lika beige hy, hennes ögon är glittrande grå och hon är världens drömtjej. Hon har riktigt bra betyg, en perfekt familj, med en bror, gifta och trogna föräldrar med riktigt bra inkomster båda två. Jag gick ner och där höll alla på att packa upp trots att det var 18.00 en fredagskväll. Men Rickard var inte där. Jag smög upp på övervåningen igen och såg att det rummet som Rickard fick var stängt. Jag smög fram till dörren och hörde hur någon satt och klickade med en datormus. Jag gick in i rummet.

"Vad vill du?" Han såg trött ut. Hans blick var lika självsäker som vanligt och självsäkra blickar är det värsta och kaxigaste jag vet, på grund av att jag själv inte är en självsäker person. Han vred på sin skrivbordsstol så han blev vänd mot mig.

"Jag tänkte bara kolla vad du gjorde" Jag studerade hans utseende, brunt hår, lång, lagom med muskler för att vara tonåring. Han hade inga fräknar som sin syster och såg inte alls lika söt ut som henne.

"Jaha har du kollat färdigt nu?" han vred sig mot sin dator igen som gest för att visa att han ville att jag skulle gå. Han hade också bara packat upp sin dator, precis som jag. Hans sängkläder låg ihop vikta på hans säng precis som på min säng.