Del 37

555 4 0
                                    


Jag satt på vår baksida och kollade på de nakna träden. Solen lös äntligen och jag njöt av värmen den gav. Maximilian satt och lekte i rabatten eftersom regnet igår hade bildat pölar med geggamoja. Jag minns hur kul jag tyckte det var att leka i geggamoja när jag var liten så jag lät honom smutsa ner sig.

"Ja men vi hörs, ringer dig sen." Jag kollade vem det var som kom runt husknuten, det var Kajsa.

"Hejsan", sa jag efter hon lagt på mobilen.

"Hej Maxan" ropade hon och vinkade mot honom där han satt och lekte. Han vinkade gulligt tillbaka. Sedan satt vi där i trädgården och myste och pratade tjejsnack tills det var dags att gå in och tvätta Maximilian så vi skulle hinna äta kvällsmat med resten av familjen.


Jag satte mig i köket och började mata Maxan, medan Astrid och pappa stod och lagade maten som vi senare skulle äta, så jag skulle kunna äta i lugn och ro och inte behöva mata Maxan samtidigt. Då kom Rickard hem från sin volleyboll träning.

"Tjena grabben." Sa han och slog lite lätt på Maxans arm.

"Näj pappa" sa Maxan med munnen full av mat.

"Nähä?" Svarade Rickard och gav Maxan en massa pussar som fick honom att skratta för fullt. Maxans skratt smittade av sig på oss alla och jag kände bara att det var en bra dag men det varade inte länge till.


Vi alla hade precis satt oss ner vid köksbordet för att äta när pappa säger något väldigt oväntat.

"Du Rickard, du snackar ju om att flytta hemifrån igen." Rickard nickade som svar och tittade på pappa. Jag blev förvånad för jag hade inte hört om dessa planer.

"Jo, ja, men jag vet inte vart jag vill flytta. Vet inte vad jag ska göra, så lär ju inte bli av ännu kanske."

"Jo men jag och Astrid har tänkt lite." Rickard kollade intresserat på pappa efter att han visat sig engagerad i flytten. Det högg till i min mage. Jag vill ju inte att Rickard ska flytta. Han som äntligen slutat träffa Vilma.

"Jaha?" Svarade Rickard för att få höra mer.

"Jag och Astrid har haft det rätt tufft." Han gav Astrid en blick och hon log som bekräftelse på att han kunde fortsätta. "Vi tänkte att ni tre kanske kunde flytta ut som familj." Alla blev nog lika förvånade. Till och med Kajsa slutade äta trots att det inte riktigt angick henne.

"Men... Jag och Maja är ju inte ett par..." Svarade Rickard. Även det gav mig ett hugg i magen. Misstolkar jag Rickard?

"Jo men nu är det så att ni får stå ert kasst. Ni får skylla er själva." Utbrast Astrid bestämt. Man hörde på henne hur frustrerad hon var, att min och Rickards relation var jobbig för henne. Hon har inte haft det jättelätt.

"Jag tror att jag och Astrid behöver lite tid för oss själva. Så får även ni tid att tänka igenom ert."

Inte som planeratWhere stories live. Discover now