Inte som planerat

Del 13

Jag satt vid marmorköksbordet. I en för stor vit T-shirt som jag snodde utav Rickard innan jag lämnade dem. Mitt rena hår satt i en slarvig bulle mitt på huvudet. Det hade precis regnat ute så jag satt och stirrade på regndropparna. Den enda utsikten jag såg var massa gamla unika lägenheter. Gråvita lägenheter med svarta fönsterramar. Min gröt hade svalnat men det rök fortfarande av värme från mitt te. Helt plötsligt hör jag att kylskåpet öppnas och jag vrider mitt huvud från fönsterna till kylskåpet. Där stod mammas nya kille med en kopp kaffe i handen. Han var lika stilig som vanligt, det vill säga jeans skjorta och kammat och slickat hår. Fortfarande kunde jag inte låta bli att tycka att han var snygg.

-Tjena, sa han och slog sig ner framför mig vid köksbordet. Jag satt ihopvikt på den svarta stolen och lutade mitt huvud mot mina knän.

-Godmorgon, svarade jag.

-Hur känns det att bo i Stockholm nu då? undrade han och slog upp dagens tidning på bordet. Han hade världens Stockholm dialekt. Jag ryckte bara på axlarna. Eftersom han stirrade ner i tidningen uppfattade han inte att jag hade svarat så efter en stund kollade han upp på mig och hans blick bad om ett svar. Jag sa ingenting och då vek han ihop tidningen och la den på stolen bredvid. Han visade sig intresserad utav mitt svar.

-Jag... Konstigt antar jag, svarade jag. Han tog av sig sina glasögon.

-Ska vi gå på bio ikväll? Alla tre? undrade han och log vänligt. Det var lördag och både han och mamma skulle jobba idag.

-Visst, svarade jag.

-Vad vill du se då?

-Jag vet inte...

-Du bestämmer, jag har hört på din mamma att du är en riktigt prinsessa! En fin en, han lämnade köksbordet och jag kunde inte motstå att le. En fin prinsessa.