Del 38

545 5 0
                                    


Pappa och Astrid hade redan hittat en lägenhet i samma stad åt Rickard, Maximilian och mig. Den var faktiskt fin. De täckte det vi själva inte hade råd att betala. Det tog inte många dagar innan vi skrev på kontraktet till lägenheten. Det märktes att Rickard gjorde detta ofrivilligt medan jag gillade idén att flytta ihop med honom.


Jag blev påmind om dagen vi flyttade in i huset när jag såg alla hjälpas åt att bära in flyttlådor i vår nya lägenhet. Det märktes på Astrid att hon var beredd på bättre tider, hon var på ovanligt bra humör.

"Jag kommer sakna dig" Sa Kajsa och visade med sitt finger att hon var ledsen genom att dra en låtsas tår på sin kind. Jag log mot henne men hann inte svara för pappa ropade:

"Kajsa, är du snäll och hjälper mig bära bordet?" Kajsa gick snällt och hjälpte till.

"Maja! Du får fan hjälpa till." Sa Rickard, precis så som han sa när vi flyttade in som syskon. Denna gången däremot stod jag och bar vår gemensamma son, något man inte kunde ana senast vi lyfte flyttlådor tillsammans. Jag minns när vi flyttade in i villan, det var några år sedan. Det var varmt men nära till regn. Denna gången lös solen på oss, utan något moln på himlen.


Senare samma kväll när pappa, Astrid och Kajsa åkt hem till dem satt jag på golvet och byggde en IKEA byrå samtidigt som det var Rickards tur att lägga Maxan till sängs. Jag blev smått irriterad över de dåliga ritningarna till byrån, trots att det troligtvis bara var min hjärna som var för trött. Jag var så inne i ritningarna att jag helt missat att Rickard smugit sig ut ur Maxans rum så jag blev rädd när någon helt plötsligt satte sig bakom mig. Rickard tog sina armar runt mig och pussade mig i nacken. Det kändes som att han gillade att ha flyttat hemifrån helt plötsligt.

"Ska vi inte strunta i allt nu och bara gå och lägga oss?" Undrade Rickard samtidigt som han fortsatte kyssa min nacke. Hans kyssar kittlade sensuellt. Jag höll med honom, jag ville bara krypa ner i sängen. Det kommer nog kännas konstigt att gå och lägga mig i samma säng som Rickard varje natt. Vi har alltid sovit i varsitt rum. Vi har alltid levt som syskon. Detta var allt jag önskade förut. Detta kommer bli bra.

Inte som planeratWhere stories live. Discover now