Den vita hästen på min axel

-22-

-Bara att visa, fortsatte Myrmor.
Hon tog fram en liten ask.
- Du måste lösa mysteriet, du är utvald.
Och med dom orden gav hon mig asken och skyndade tillbaka till dom andra.

Jag vägde asken i min hand. Den var ganska tung.
Jag försökte öppna den, men den var låst.

*

- Är.. Är alla Galar odödliga? frågade jag.
Mamma skakar på huvudet.
- Nej, bara hon.

Jag nickar tankfullt. Var kunde hon finnas nu?
- Vad har Tara med det här att göra? undrar jag.
Frågan hade dykt upp så plötsligt.
- Tara? frågade mamma. Nej, inte hon. En annan vän från barnhemmet. Jag har för mig att hans namn börjar på A.
- Atto? undrar jag.
- Ja! svarar mamma. Atto heter hans far också. Då borde han vara Atto den andra.
- Okej?
- Det var Atto den första som fångade henne och det är fortfarande han som håller henne fången. Det är allt vi vet.
- Så Atto den första kunde inte ta hand om sin son så han flyttades till ett barnhem?
- Flera barnhem gissar jag, svarar mamma. Eftersom att Atto den första är i stort sett odödlig borde hans son typ växa en millimeter per hundrade år. Eftersom att hans mamma var dödlig.

*

- Tara, Kom! ropar Thindra.
Sakta går jag bort till dom.

Myrmor och hennes lilla gäng stack när Myrmor hade gett mig den lilla asken.
Vilket mysterium? Varför var just jag utvald?
Jag har redan tillräckligt med mysterium.

- Tara? Thindra ser oroligt på mig. Vad ville dom?
- Ge mig den här, mumlar jag och håller upp asken.
- Öppna den! uppmanar Lovia.
- Den är låst, svarar jag.
- Vi kan bända upp den, föreslår Domby.
- Nej! protesterar Thindra.
- Vi röstar, bestämmer Mickeye. Vilka röstar på att vi bänder upp den?
Lovia, Domby och Mickeye räcker upp en hand.
- Sluta! avbryter Soey. Tara, sa dom något speciellt?
- Att jag måste lösa mysteriet, säger jag. Att jag är utvald.
- Mysteriet om att öppna asken eller vad som finns i? Frågar Lovia.
- Både och, svarar Soey.
- Då har jag lösningen på ett, bryt upp den! säger Domby.
- Tara får avgöra, säger Soey och vänder blicken mot mig.
Alla andra gör samma sak.
- Det... känns inte rätt, mumlar jag. Jag tror att det finns en nyckel som jag måste hitta.
- Då är det bestämt! Avgör Soey. Om Tara är utvald är det henne vi måste lyssna på.
- Tror du på det där? Frågar Lovia med en skarp ton av avsmak och himlar med ögonen.
- Ja. Svarar Soey och ser rakt på henne. Det gör jag.