Kapitel tretton

808 51 16
                                    

Jag hade känt att jag inte riktigt kände Oscar. Jag kände liksom inte personen bakom olyckan. Visst, vi hade lärt känna varandra lite då vi hade delat intressen och annat, men det kändes ändå som att jag knappt visste vem han var. Därför kändes den här "dejten" som ett perfekt tillfället att faktiskt lära känna den riktiga Oscar.

Den restaurangen vi faktiskt befann oss på kanske inte var den bästa, men egentligen gjorde det inte så mycket. Vi hade det bra ändå. Oscar klagade på sin sjukgymnastik - och sin sjukgymnast - och jag kunde inte låta bli att skratta högt. Han pratade och pratade och pratade. Jag satt bara och lyssnade. Han hade faktiskt haft rätt, det han sa om att vi kunde bli som ett dream team - en bara pratar och en bara lyssnar. Jag tyckte om att bara sitta och lyssna på honom, hans röst var så mjuk och underbar. Det kändes som att alla människor och allt ljud runt omkring oss bara försvann när jag satt och lyssnade på honom.

"Du förstår inte hur irriterande den där sjukgymnasten faktiskt är", sa han med en suck. "Hon är väldigt... personlig. Hela tiden ska hon prata om sitt liv. Hon verkar inte hålla någonting hemligt, liksom."

Jag hummade lätt till svar. Jag hade upptäckt att Oscar ofta tittade upp mot himlen och sedan ner på den personen han pratade med. Det var fantastiskt att se hans blå ögon flyga omkring så. Han såg nästan barnsligt butter ut när han pratade om någonting han inte tyckte om. Han såg just precis ut så vid det tillfället, och han var hysteriskt gullig.

"Det känns som att jag pratar alldeles för mycket", skrattade han sedan och drog ena handen igenom sitt blonda hår. "Gör jag det?"

"Nej, nej. Fortsätt du", sa jag med lite drömmande röst. "Jag tycker om att lyssna på dig. Jag gillar din röst."

Oscar log. Han fortsatte att prata. Hans pratande var det som höjde hela dejten. Om han inte hade suttit där mittemot mig och pratat hela tiden så hade jag nog inte tyckt om allting lika mycket som jag faktiskt gjorde. Maten som vi åt ville jag inte påstå var god, men till och med det gick att bortse från med tanke på att Oscar satt mittemot mig.

Tiden gick snabbt. Men det är ju som man säger - allting går mycket snabbare när man har kul. Plötsligt stod vi två utanför porten till Oscars höghus. Lätt bet jag mig i underläppen, satte händerna i bakfickorna och tittade på honom. När jag stod såhär nära honom såg jag att jag var faktiskt längre än vad han var.

"Jag hade det kul ikväll", sa han lättsinnat.

"Jag med", svarade jag. "Vi borde göra om det någon gång."

Innan jag visste ordet av så kände jag Oscars armar om min kropp. Mitt hjärta började direkt att banka hårdare innanför bröstet, vilket gjorde mig lite generad. Nu när jag hade honom så nära mig skulle han självklart höra hur mitt hjärta bråkade. Försiktigt la jag armarna om honom också, så att jag inte skulle stå där som en idiot med armarna i sidorna. När jag besvarade kramen tryckte han till lite hårdare och suckade lätt. Han luktade väldigt gott, upptäckte jag. Om jag hade kunnat så skulle jag gärna ha stått där i all evighet. Men efter att vi hade stått där i någon minut så släppte Oscar taget och föll ner på fötterna igen. Jag hade inte ens upptäckt att han stått på tå, tanken av det fick mig att småle.

"Jag antar att vi ses snart?" sa han.

"Det gör vi", svarade jag. "Hejdå Oscar."

"Hejdå Felix", log han.

Lätt vände han sig om, gick mot porten för att slå in koden. Jag stod kvar, ville titta på honom innan han försvann. Hela jag var varm, och det var på grund av honom. När han öppnade upp dörren så vände han sig om för att lätt vinka till mig. Jag vinkade tillbaka. Precis när han hade gått in och jag tänkte röra mig därifrån såg jag hur han slängde upp porten igen och sprang - mer haltade - mot mig. Han kastade sig i min famn och jag tappade nästan balansen. Han såg på mig i någon sekund innan han hårt tryckte sina läppar mot mina. Jag höll hårt i honom så att han inte skulle ramla ner igen, han hade flätat sina fingrar om min hals och sina ben om min rygg. Jag slutade tänka helt och besvarade hans kyss. Även fast det säkert bara var min vilda fantasi så kunde jag nästan svära på att jag hörde fyrverkerier runt omkring oss just då. Hans kyss var hård och bestämd, men samtidigt så passionerad och efterlängtad. Det kändes nästan som att hans läppar var gjorda för mina, så bra passade de ihop. Våra läppar arbetade länge i synk tillsammans innan vi släppte. Oscar såg på mig och bet sig lätt i underläppen med ett försiktigt, busigt leende som lekte på läpparna.

"Jag ringer dig", mumlade han nästan lite generat innan han hoppade ner till marken och försvann in i höghuset.

Nu kunde jag verkligen erkänna det för mig själv. Jag var obeskrivligt förälskad i den där killen.

-

;)

Heej på er!!
Hur är läget? Mår ni bra? Ska ni hitta på någonting kul idag?
Skriv en kommentar och berätta, jag är nyfiken!

Idag tror jag att jag inte har någonting planerat. Jag och mina föräldrar har skojat lite om att vi skulle åka och se på ett slott, men jag tror nog att det inte kommer bli av. Vilket dock inte gör mig någonting för jag har mycket att göra idag ändå!

I fredags var jag tillbaka på min kära arbetsplats för att kunna lämna tillbaka min uniform. Så att nu ha fått bli av med den känns väldigt skönt! Inga mer bagagevagnar för mig den här sommaren.

Det enda som jag har planerat för kommande vecka är att åka till tandläkaren imorgon eftermiddag för att spänna min tandställning, och efter det gå runt lite i stan med mamma. Men förutom det så är jag helt fri, vilket kommer sluta med att jag ligger i min säng, klagar på att jag har tråkigt, tänker att jag kan se på film eller serier eller skriva någonting men istället så ser jag bara på Youtube. Mitt liv i ett nötskal.

På tal om ingenting. Tänkte göra lite self-promo; jag la upp en bild på Instagram igår, ni får gärna gilla den ;)

 Tänkte göra lite self-promo; jag la upp en bild på Instagram igår, ni får gärna gilla den ;)

Oops! This image does not follow our content guidelines. To continue publishing, please remove it or upload a different image.

Nog om det.

Har ni någonting roligt ni vill berätta? För jag vet inte vad mer intressant jag kan skriva här. Vi får vara ett team, prata tillsammans.
Gud vad cheesy jag är...

AJA! Rösta och kommentera så gör ni mig väldigt, väldigt glad.
Kramar till er alla ❤️❤️

The Car Crash » foscarWhere stories live. Discover now