The Car Crash » foscar

Kapitel sjutton

Hela vägen från jobbet och hem så var jag arg. Egentligen så hade jag varit arg hela dagen. Min dag hade spenderats på Karolinska sjukhusets akutmottagning. Alla människor som hade varit där hade varit arga, de hade nästintill skrikit på en när de för sjuttioåttonde gången berättade att de hade varit där i hur många timmar som helst utan att få hjälp. Allt jag ville nu var att få komma hem, lägga mig i sängen och bara få ta det lugnt.

Jag tog tag i handtaget till ytterdörren och slängde upp den. Med irriterade steg gick jag in - trodde jag i alla fall. Dörren hade inte alls öppnats, den var låst, så jag slog hela kroppen mot den hårda dörren. Jag svor högt för mig själv och började leta upp nyckeln, som jag tillslut hittade i en ficka som jag aldrig brukade ha den i. Snabbt vred jag om den i nyckelhålet och klev in på riktigt den här gången. När jag stod i hallen och argt drog av mig mina skor hörde jag skratt från vardagsrummet. Hade mamma besök? Förvånat gick jag åt det hållet. Fick syn på mamma - såklart - och någon mer. Var det Oscar? Det lät väldigt likt Oscar. I vilket fall, vad gjorde han här? Försiktigt harklade jag mig och deras blickar vändes direkt mot mig.

"Felix, hej!" utbrast mamma glatt. "Varför har du inte presenterat mig för Oscar tidigare för?"

"Jag... vet inte", sa jag pafft.

"Åh, jag ska gå och hämta det där albumet som jag pratade om", sa mamma sedan med blicken vinklad mot Oscar.

När hon försvann så gick jag och satte mig bredvid honom i soffan. Han tog tillfället som ett perfekt tillfälle till att krama om mig. Egentligen hade jag lust att knuffa iväg honom för att jag var på så dåligt humör, men när han hamnade i min famn var det som att jag lugnade ner mig en aning.

"Vad gör du här? Jag menar inte att inte får vara här", yttrade jag efter ett tag. "Jag menar bara, hur hittade du hit?"

"Jag ville träffa dig, och ja, jag gick in på Eniro för att hitta din adress", sa han med ett leende. "Jag är din alldeles egna stalker."

"Oj, då kanske jag borde bli lite rädd", svarade jag och höjde på ögonbrynen. "Vem vill ha en stalker, liksom?"

Oscar himlade lätt med ögonen innan han bestämde sig för att ge mina läppar en fjäderlätt kyss. Han log mot mig och jag log tillbaka, tittade bara länge på den vackra pojken framför mig som faktiskt var min pojkvän.

"Jag är en snäll stalker, inte så farlig", påstod han.

"Vi får hoppas på det", log jag.

Vi satt och log mot varandra ett tag och plötsligt hördes det hur mamma kom tillbaka in till rummet vi satt i. Jag såg upp mot henne, såg att hon höll i minst tre stycken stora fotoalbum i händerna.

"Jag hittade massor med fotoalbum från när Felix var liten!" utbrast hon glatt och la ner dem på bordet.

"Mamma nej, snälla", suckade jag och satte händerna för ansiktet.

Jag kände hur hon satte sig i mitten mellan mig och Oscar. Försiktigt drog jag bort händerna från mina ögon och tittade på när hon öppnade albumet. Bilderna som fanns i just detta albumet var från mitt första år på vår jord. Ett "aw" lämnade Oscars läppar lite då och då. Mamma förklarade massor av små ting för varje bild. Förklarade vad som hände under just det tillfället där bilden togs, när bilden togs och var bilden togs. Jag vet inte hur länge vi satt där, men länge var det.

"Oj, klockan springer ju nästan iväg", sa mamma plötsligt när hon tittade på sin armbandsklocka. "Jag borde nog börja med middagen. Du stannar väl på middag, Oscar?"

"Om jag får, så gärna", sa han med ett leende.

Mamma log tillbaka mot honom innan hon reste sig igen. Oscar tog tillfället i akt och föll ner från sittande ställning till liggande ställning, ner till att ligga i min famn istället. Han tog chansen att ta tag i mina händer och lägga om mina armar om sin kropp. Han höll i mina händer länge, lekte ledigt med mina fingrar.

"Är du okej?" frågade han utan att släppa blicken från sitt lilla arbete.

"Nja, jag är nog mest trött", mumlade jag. "Det var mycket på jobbet idag, jag tvingades att vara på akuten hela dagen. Om jag inte hade bett om att åka hem så skulle jag säkert vara kvar där än."

"Försök tänka positivt, Flipp", försökte Oscar och vände sig om på mage. "Det är fredag i alla fall."

Smeknamnet han fick ur sig fick mig att skratta högt, vilket fick honom att flina obekymrat mot mig. Hans blå ögon tindrade som safirer. Han drog upp handen och satte den i mitt hår, lät sina fingrar dras igenom mitt sandblonda hår.

"Vad är Flipp för smeknamn, Oscar?" frustade jag.

"Jag vet inte, jag tänkte säga Felix, men det var inte riktigt det som kom ut", skrattade han luddigt.

-

Det spöregnar och jag är tvingad att gå ut med Scilla. Wish me luck.
Regnar det hos er?

Vill ni höra någonting läskigt som hände igår?
Jo, igår så hörde jag massor med ljud från helikoptrar. Det visade sig att det var polishelikoptrar som åkte igenom hela statsdelen. Anledningen till det här var för att det hade skett en skottlossning på ett ställe som det skulle ta mig tio minuter att gå till. En man dog. Och det är inte ens första gången det sker en skottlossning där, det har hänt förut.
Det finns delar i min statsdel som är lite kriminella - delen där jag bor kan man väl räkna som "bra" - så det är väl inte så ovanligt med brott. Men visst blir man lika rädd varje gång.

Nu pratar vi om någonting trevligare än skottlossningar tycker jag.
Vi pratar om skolan!

Jag är faktiskt ganska taggad på att börja skolan igen, men visst skulle jag gärna ha mer lov. Anledningen till varför jag är så exalterad är nog antingen på grund av att jag får börja min inrikting (media), att jag får börja med mitt första individuella val (retorik) eller att jag får en ny mattelärare (min förra mattelärare sög, sedan så blev han sjukskriven från ingenstans och vi fick nya lärare typ varje vecka).

Vad börjar ni för klass när skolan börjar igen? När börjar ni? Har ni redan börjat? Vad är ert favoritämne?
Nu bara slänger jag frågor över er, men svara gärna! Jag är nyfiken.
Själv så börjar jag då andra året på gymnasiet, jag börjar den 24:e och mitt favoritämne är psykologi - men det har jag inte förrän i trean igen :(

Jag borde nog sluta babbla och gå ut med Scilla istället.

På tal om Scilla, här får ni en bild på henne med en leksak:

Glöm inte att läsa min nya story - En Andra Chans - som hittills har ett kapitel uppe!!

Hoppas ni får en fin dag!
Kramar till er alla ❤️❤️