The Car Crash » foscar

Kapitel femton

EDIT: Om du är tillbaka här med tanke på att du precis har fått en notis om en uppdatering på denna story så beror det på att jag har ändrat lite i mitt meddelande. Om du är nyfiken på vad som är nytt och/eller borttaget, go ahead!

-

Jag hade nästan förvånat mig själv när jag hade tackat ja till att sova över hemma hos Oscar. Det var första gången någonsin som jag skulle spendera så lång tid tillsammans med honom på en och samma gång. Men visst hade det blivit alldeles perfekt? Någonting jag verkligen kände att jag behövde ändra med mig själv var att alltid tro att det värsta skulle hända om jag gjorde någonting nytt.

Under kvällen hade vi hjälpts åt att försöka laga middag, kommit fram till att vi båda var urusla i köket, bestämt oss för att köpa pizza istället, ätit pizza, tittat på X antal filmer och kommit fram till att vi båda älskade Disney-filmer alldeles för mycket. Det hade varit en jättemysig kväll. Jag hade verkligen varit glad att jag inte skulle ha behövt komma med ett "ja, jag borde väl nog dra hem nu", utan jag kunde sova kvar, fortsätta den mysiga kvällen. Jag log lätt bara av att tänka på det.

Jag vände blicken mot Oscar, där han låg bredvid mig i den relativt smala sängen. Hans armar låg om min varma kropp, hans huvud låg mot min halsgrop. Han sov fortfarande. Försiktigt drog jag handen över hans silkeslena, blonda hår. Han frustade till i sömnen, drog bort min hand från hans huvud och flätade istället samman den med sin egen.

"Felix", mumlade han lågt i sömnen.

Hela jag rös till när jag kände hans blöta läppar mot mitt nyckelben. Jag kunde inte låta bli att le brett för mig själv. Om någon skulle ha sett mig skulle de nog trott att jag var alldeles galen, men jag var bara lycklig. Lycklig och kär. Precis när jag bet mig i läppen för att försöka bli av med mitt leende så kunde jag känna hur Oscar rörde på sig. I lite smått panik så slöt jag ögonen. Jag kunde känna hur han reste sig från mig och från sängen. Försiktigt öppnade jag ena ögat, granskade honom där han stod vid en av garderoberna som täckte hela väggen. Han drog på sig ett par mörka jeans innan han vände sig mot högen av mina kläder, snabbt tog han upp hoodien som jag hade haft på mig dagen innan. Han tryckte den mot ansiktet, luktade på den och log för sig själv. Efter att ha stått och granskat den som att det var ett mästerverk så satte han nöjt på sig den. Sedan försvann han ut ur rummet.

Jag låg kvar i sängen ett tag. Dels för att det kanske skulle vara lite konstigt om jag kom till köket bara någon minut efter Oscar och sedan också för att jag var så trött. En säng var nog den största magneten som någonsin fanns. Efter många om och men tog jag tag i saken och slängde mig ur sängen. Snabbt drog jag på mig mina kläder från gårdagen, skakade på huvudet med ett leende på läpparna när tanken att Oscar hade på sig min tröja kom tillbaka. Jag ryckte på axlarna för mig själv och bestämde mig att jag fick gå utan någonting på överkroppen. När jag kom in i köket såg jag Oscar stå förväntansfullt framför ett våffeljärn. Sakta la jag armarna om hans mage, vilket fick honom att hoppa till. Snabbt vände han sig om och tittade länge på mig.

"Jag tror du har någonting som tillhör mig", sa jag finurligt och blickade mot hans överkropp.

Oscar drog ärmarna längre ut på händerna och slog glatt ihop dem. Han la huvudet på sned och plutade lätt med underläppen.

"Den var ju bara så mysig, jag var tvungen att testa den", försökte han. "Du kan få ta någonting från min garderob, om du vill."

Hans gulliga ansiktsuttryck fick mig att skratta. Utan ansträngning drog jag bort lite hår från hans ansikte, bara för att kunna stirra längre in i hans vackra ögon. De hade flera nyanser av blått, upptäckte jag när jag stod så pass nära honom. Oscars fingrar vandrade upp och ner på min bröstkorg.