Det var en helt vanlig onsdagskväll. Jag hade bara suttit framför TV:n under de senaste timmarna. Mitt i mitt TV-tittande så ringde min mobiltelefon. Jag tittade förvirrat ner mot bordet och såg ett nummer som jag inte kände igen. Min kropp började fyllas med skräck, vilket gjorde att jag ignorerade samtalet, lät det bara ringa och ringa. Efter X antal signaler så slutade det att ringa och jag kunde andas ut igen. Vände ansiktet mot TV:n och fortsatte att titta på serien som gick på TV3, den serien som jag egentligen inte förstod någonting alls av. Det enda jag förstod var att den tydligen skulle vara rolig, då sådana där fejk-skratt kom som ljudeffekter med jämna mellanrum. Det var inte själva serien som fick det att rycka i mina mungipor, utan de var de hemska ljudeffekterna. Jag hade aldrig förstått mig på de där ljudeffekterna, fick man inte bestämma själv vad man tyckte var roligt eller inte? Mitt i mitt tänkande så plingade min telefon till av ett sms. Det var från samma nummer som hade ringt för någon minut sedan. Osäkert låste jag upp telefonen och läste smset.
Skickat från: 07*-*******
Tid: 20:02
"Hej Felix! Jag hoppas verkligen att det är ditt nummer jag har fått nu, annars blir det lite stelt att jag skriver det här smset, hehe. Du svarade inte när jag ringde, så jag tänkte att ett sms kanske är ett smartare drag. Det är Oscar förresten! Jag fick komma hem häromdagen, vilket var väldigt skönt. Men det har känts lite konstigt att inte se dig varje dag, du var liksom alltid där på sjukhuset. I vilket fall så har jag äntligen fått komma till min nya lägenhet, för planerna blev ju lite ändrade förra gången, om man säger så... Okej, skämt åsido! Jag tänkte bara fråga om du skulle välja träffas någon gång i helgen? Jag har lite svårt att ta mig runt med tanke på att min ben är gipsat, men om du vill kan du jättegärna få komma hit, till mig. Ha det bra, eller något sådant :)"
Mitt hjärta hoppade över ett slag när jag läste att smset faktiskt var från Oscar. Hela jag ville bara skriva ett stort "JA!" som svar på direkten, men jag hindrade mig själv. Jag skulle verka desperat om jag svarade så snabbt. Istället döpte jag kontakten enkelt till "Oscar" och låste sedan telefonen igen. Jag vände ansiktet mot TV:n igen och kunde inte låta bli att ha ett leende på läpparna. Plötsligt hörde jag en duns bredvid mig i soffan, jag blickade åt höger och fick syn på mamma.
"Hej", sa jag lätt.
"Oj, det var ett tag sedan man såg ett leende på dina läppar", skrattade hon och gav mig en liten kram. "Har någonting bra hänt?"
"Nja, inget särskilt", svarade jag och besvarade hennes kram. "Jag är bara på ganska bra humör."
"Så ska det låta", log hon och kysste mitt hår lätt.
Hon rufsade till mitt hår vilket fick mig att direkt sätta händerna på huvudet och himla med ögonen mot henne. Jag försökte lägga tillbaka håret som jag själv ville att det skulle ligga, men det var lättare sagt än gjort. Istället tog jag försiktigt upp min telefon. Det hade nog hunnit gå tillräckligt många minuter för mig att kunna svara på Oscars sms utan att låta alldeles för desperat.
Skickat från: Mig
Tid: 20:15
"Hej Oscar! Jag måste helt ha missat ditt samtal, förlåt mig. Men i vilket fall som helst så träffar jag dig jättegärna. Skicka bara din adress och när jag borde komma så ser jag till att vara där!"
Oscar svarade direkt på smset, en liten del av mig fick för mig att han satt och väntade på ett svar. Men det kanske bara var någon form av önsketänkande.
Skickat från: Oscar
Tid: 20:16
"Åh vad kul! Om du skulle kunna komma till halv sju på fredag till *någon adress jag inte orkar komma på för jag är väldigt lat* så skulle det vara underbart!"
Skickat från: Mig
Tid: 20:17
"Då ses vi då!"
Jag log. Det kändes som att fjärilar flög runt i magen på mig. Det var första gången jag skulle träffa Oscar utanför sjukhuset, vilket kändes lite konstigt. Skulle jag behöva bete mig på ett annat sätt bara för att jag inte var på jobbet och träffade honom? Fjärilarna försvann med ens och byttes istället ut mot stenar. Jag var nervös, ville egentligen att fredagen skulle försvinna helt. Men ändå, en del av mig längtade efter att få träffa honom igen. Jag ville träffa den vackra blonda och blåögde pojken igen. Försiktigt bet jag mig i underläppen och lät mina tankar sväva iväg. Självklart var det enda som fanns i mina tankar Oscar. Det var som att en mini-version av honom stod på insidan av mitt huvud med en hammare och gång på gång sa till mig att tänka på honom, låta honom ta över min hjärna. Egentligen gjorde det mig ingenting. Jag gillade Oscar, kanske lite för mycket.
-
Hej på er!! Jag sitter i bilen och har för en stund sedan sett skylten som säger "Uppsala", så då kan jag ju officiellt säga att jag är hemma igen från min lilla Skåne-resa. Visst är det trist att det är slut på det roliga, men en del av mig längtar faktiskt hem. Jag saknar min stora och mjuka säng :(
Hur har ni det då? Vad händer såhär en söndagseftermiddag? Skriv någon trevlig kommentar så blir lilla jag glad!
På tal om ingenting alls - Jag sov i en stuga på en camping i Linköping idag, vilket var mysigt! Vi blev klara med all packning och städning i stugan väldigt tidigt, så vi åkte till den gamla delen av Linköping, det var väldigt häftigt att få se faktiskt!
Oops! This image does not follow our content guidelines. To continue publishing, please remove it or upload a different image.
Ska vi börja med "kapitlets bild" eller haha? Nej, skämt åsido; såhär såg det i alla fall ut där i den äldre delen!
Vi har ju en äldre del av Uppsala också - Gamla Uppsala - men inte ser det såhär fint ut där!
Är det weird att en del av mig längtar lite till skolan? Det kanske mest har med att i tvåan på gymnasiet (som jag nu börjar) så får jag äntligen börja med min inriktning aka media!! Jag är väldigt taggad inför det, men lite småledsen också med tanke på att jag inte läser psykologi igen förrän i trean :( Psykologin har varit så kul, helt klart mitt favoritämne. Vilken klass börjar ni nu till hösten?
Jag ska sluta babbla, för jag börjar bli lite smått åksjuk av att sitta och stirra ner i telefonen, hehe. Hoppas ni har en underbar dag allesammans (även fast det regnar (i alla fall hos mig))! Massor med kramar ❤️❤️
