The Car Crash » foscar

Kapitel nitton

Jag låg i min egen säng och stirrade bara upp i taket. Efter att ha delat säng med Oscar några nätter så kändes det så galet tomt att ligga i den själv. Även fast den inte ens var gjord för två personer, utan enbart för en, så kändes den så stor för bara mig. Jag kramade hårt om det vita duntäcket, låtsades att det inte var ett täcke, utan att det var Oscar. Visst var det kanske löjligt att jag saknade honom lite när vi hade setts dagen innan, en jag kunde inte riktigt hjälpa det.

Hur hade mitt liv egentligen sett ut nu om jag inte hade träffat Oscar? Hur skulle det sett ut om jag inte hade kört på honom, eller inte ens hade satt mig i bilen den dagen? Även fast det kanske lät helt knäppt så var jag nästintill glad att olyckan hade skett. Jag var självklart inte glad för att jag hade skadat Oscar, men utan allt som hade hänt så skulle vi aldrig ha träffats från början.

Försiktigt slöt jag mina ögon, satte kinden mot täcket som jag höll hårt i. När jag blundade så direkt såg jag Oscar. Hans havsblå ögon, hans fina leende, hela vackra Oscar. Det kanske var onaturligt, hur mycket jag egentligen tänkte på min pojkvän, men jag kunde inte riktigt hjälpa det. Efter att ha varit utan riktig kärlek - från någon annan än min egen mor - igenom hela livet så var det svårt att tänka på annat. En djup suck lämnade mina läppar och jag öppnade ögonen igen.

Jag sträckte på mig i sängen, satte mig upp i sittande ställning. Lät mina ögon fatta fönstret som fanns mittemot sängen jag för tillfället satt i. En stor vind slet i träden utanför lägenheten. Löv i rött, gult och orange flög omkring i luften, för att snart träffa marken och då ruttna till den fula bruna färgen. Om jag skulle vara ärlig så hade jag aldrig tyckt om hösten så värst mycket. Så mycket människor gick runt och älskade årstiden; pratade om att det var mysigt att få klä på sig mer kläder, att kunna få sitta inne under regnväder. Jag förstod inte läckerheten i det hela, vilket kanske var lite ironiskt egentligen, då jag fyllde år på hösten. Och alla älskade väl sin födelsedag? Inte jag i alla fall, hade aldrig gjort och skulle aldrig göra. Jag förstod inte riktigt grejen med att man firades den dagen man föddes, med att få tårta och presenter - låter det inte helt knäppt, när man faktiskt tänker efter på det?

Egentligen borde jag säkerligen ha somnat för hur länge sedan som helst. Klockan var med stor sannolikhet över midnatt och det var bara onsdag. Även fast Oscar troligtvis inte var vaken så vände jag mig mot mitt nattduksbord och tog tag i telefonen som satt i eluttaget. Skrev ett snabbt sms.

Skickat från: Mig

Tid: 00:43

"Vaken?"

Länge stirrade jag på skärmen. Några minuter hann gå innan det stod att han hade läst min fråga. Tillslut skrev han ett svar.

Skickat från: Oscar

Tid: 00:47

"Faktiskt så är jag det! Jag vaknade av att jag var hungrig och står nu i köket för att äta en macka"

"Varför är du vaken, hjärtat?"

"Hjärtat". Han hade kallat mig för "hjärtat". Om jag hade varit en glass så hade jag smält för länge sedan. Det enda som jag kunde tänka på nu var att jag ville höra honom kalla mig det på riktigt också, ville höra hans läppar forma ordet som var riktat till mig.

Skickat från: Mig

Tid: 00:47

"Jag vet egentligen inte, jag kunde inte sova bara"

Skickat från: Oscar

Tid: 00:48

"Ibland har man sådana nätter, har själv upptäckt att det kan vara ganska svårt att undvika dem tyvärr"

Jag nickade försiktigt åt Oscars sms, även fast jag var fullt medveten om att han inte kunde se mig. En till suck lämnade mig. Jag hade alltid alldeles för mycket på hjärnan, får många tankar som virrade runt. Hjärnans jobb under natten var ju att bearbeta allt som hade hänt under dagen, men det verkade som att min hjärna bearbetade alldeles för mycket så att jag inte ens kunde få slappna av. Lätt fuktade jag mina läppar innan jag knappade in ett till sms.

Skickat från: Mig

Tid: 00:50

"Vad kan man göra när man inte kan sova?"

Skickat från: Oscar

Tid: 00:51

"Inte hålla på med telefonen i alla fall, vissa säger ju att det blåa ljuset är dåligt ;)"

"Nej men om man ska vara lite seriös... Att räkna får fungerar ju inte för fem öre, man tappar ju typ räkningen efter tio"

"Jag brukar inte göra någonting särskilt för att kunna somna enklare, jag bara däckar hahaha"

"På tal om det så ska jag nog försöka somna nu, ska vara på Ahlstedts tidigt imorgon - de vill att jag ska vara med och baka"

Skickat från: Mig

Tid: 00:51

"Ojdå, gissar på att du är lika dålig på att baka som du är på att laga mat"

"Lycka till i vilket fall!"

Skickat från: Oscar

Tid: 00:51

"Vilken förolämpning! Men tack ändå"

"Godnatt Felix, jag älskar dig"

Skickat från: Mig

Tid: 00:53

"Jag älskar dig med"

Efter det smset så somnade jag ganska snabbt, och sov bra - för en gångs skull. Somnade med Oscars kärlek dunkande i huvudet på mig, precis som jag ville att det skulle vara.

-

Ogillar det här kapitlet av någon anledning?? Vad tycker ni om det?

Idaaaag skulle jag egentligen ha tre lektioner: börja kl 10:05 med Mediaproduktion, sedan ha matte och till sist ha idrott och då sluta 14:10, men min idrott börjar inte förrän nästa vecka så jag slutar kl 12! Love life <3
När börjar och slutar ni?

Jag har inte så mycket mer att säga, tbh. Men om ni har något roligt att säga, feel free att kommentera!

Hoppas ni får en fin dag!
Kramar till er alla ❤️❤️