Jag lovar att detta har varit den värsta dagen i mitt liv. Självklart räckte det inte med att jag skämde ut mig in för alla eleverna på skolan när vi först kom hit. Nu får jag också veta att jag måste dela rum med en person jag inte känner. Borde inte faktumet att jag och Kungen över detta land är ett par ha sina fördelar! Ja jag vet, jag borde inte klaga men jag hade hoppats på att få vara i fred en stund efter flera dagar av konstant resande.
Väl inne i mitt rum så möttes jag bara av tomhet. Bortsätt från en säng och lite få möbler så fanns det inget annat där. Jag går fram till det ensamma fönstret som är placerat mitt i rummet som för att avgränsa de två sidorna. Jag ställer ned min väska under fönstret och går runt lite i rummet en stund.
En knackning hörs från dörren och jag avbryter mitt utforskande för att kunna gå och öppna.
Jag hade förväntat mig att min rumskamrat skulle stå utanför men det var bara två av mina så kallade vakter.
Jag släpper bara handtaget och låter de få visa sig in själva.
"Lady Lisa, vi kommer alltid att finnas i närheten och har fått ett rum längre ned i korridoren. Är det något du behöver så är det bara att kalla på oss. Och vi kommer att ledsaga dig till och från dina klasser." Han bugade lätt och titta på mig för att se om jag förstod.
Jag suckade högt och vände ryggen mot dem. "Måste ni vara med hela tiden? kan ni inte vara lite diskreta och hålla er på avstånd?" Sa jag.
"Jag är ledsen Lady Lisa men det går inte för sig. Kungens order vara att hålla dig säker och alltid vara vid din sida.
Jag suckade ännu en gång och vände mig mot dem igen. Efter att ha varit i denna världen en tid nu så hade jag lärt mig hur man skulle handskas med tjänare och vakterna. Om jag inte säger något så kommer de inte att gå här ifrån!
"Jag förstår. Ni kan gå nu." beordrade jag och de båda bugade igen innan de försvann ut genom dörren.
När de försvann så såg jag en tjej stå i dörruppningen och jag han knappt märka henne innan hon vara innanför och gick rakt mot mig i rummet.
"Jag är Inia, trevligt att träffas." sa hon med en sprudlande glädje i rösten.
"Mitt namn är Lisa." Svara jag och försökte att le åt henne.
Hon såg ut som om hon funderade på något och tog lite tid på sig innan hon ställde sin fråga.
"Ska jag kalla dig Lady Lisa eller räcker det om jag bara säger Lisa?"
"Bara Lisa är bra." sa jag och kände nu en viss värme för henne.
Vi log åt varandra.
"Behöver jag buga åt dig också?" Även om hon sa det som en fråga så kunde jag höra på hennes röst att hon bara skämtade.
"Nej tack, jag är trött på att bli behandlad annorlunda." sa jag och sedan skarattade vi båda.
Nu när stämningen är bättre började vi båda att packa upp våra saker och berätta saker om oss själva.
Blev bara ett kort kapitel där egentligen ingenting hände! Har haft svårt att fått tiden att räcka till på dagarna så det får duga tills nästa kapitel som jag lovar ska bli längre och mera händelse rikt! 😄
VOCÊ ESTÁ LENDO
En Plats För Mig
FantasiaLisa har alltid varit väldigt annorlunda än de andra i hennes ålder. Och på grund av detta så har hon aldrig känt sig hemma någonstans. Men en dag så förändras allt... Mystiska röster, konstiga platser och massa saker hon aldrig sätt är bara början...